Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 60 —
serna vara, färre deras diktare, men, såsom vi hört, flera
de, som utantill känna sångerna och dessa antingen
kärleks-eller begabbelsevisor, många af sjömän lärda på andra sidan
bottenhafvet.» —Såsom förklaring till detta förhållande erinrar
Rancken om den omständigheten, att svenskarna i Finland
till de sista tiderna varit härskande, och anför därpå Geijers
sats, att de folk, som tala underkuvade språk eller behärskas
av främmande folkslag dikta mer och äga mer folkpoesi.
«Må vara», säger han
vidare, «att förrådet af ur folket
sjelf uppsprungna dikter ej är
stort, det är åtminstone alltid
så betydligt, att de förtjena
någon uppmärksamhet.
Hittills hafva de ej vunnit den.»
«Möjligen vill man
invända, att det egendomliga
hos de Finska Svenskarna är
så obetydande, att ingen
väsentlig nytta deraf kan dragas.
Kanhända; detta är likväl
hittills obevisadt, och i den
omfattning vi förstå nyttan, måste
den i h varje händelse vara icke
så liten. Genom afsöndring
från det egentliga Sverige har
dessas språk varit nödsakadt
att taga sin egen utveckling;
det har ej heller varit något, som just påskyndat densamma,
hvarföre vi af otaliga exempel kunna se, att det vida mer
är den nuvarande Svenskan närmar sig den fordna Norräna
tungan.» —–––
«1 Nyland och den södra skärgården måste det
ursprungligt nationella genom mångfaldiga beröringar och
vexlande intressen vara svårare att upptäcka än i
Österbotten. Dock äfven på de förra ställena bör medelst nog-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
