Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 64 —
märkvärdigheter»; «Socknens inre beskaffenhet»;
«Åkerbruk, Producter, Fiske»; «Folkmängd, Sjukdomar, Vådeliga
händelser»; «Prästbol, Fattigvård, Socknemagasiner»;
«Bama-Uppfostran, Industri, Seder».
Om bokens tillkomst berättas följande: «Då vår hulde
kejsare Alexander I:ste år 1812 reste igenom Finland, hade
vår Kyrka den nåden att blifva besökt af honom, då han
äfven gjorde sig underrättad om Kyrkans ålder och fordna
öden. Dessa hans frågor, som då med osäkerhet besvarades,
gåfvo anledning till närvarande Afhandling.»
I denna bok tyckes Hipping ännu hylla den gamla
teorin om svenskarnas bosättning i Finland. Han framhåller
nämligen såsom säkert, «att orten i forna tider varit bebodd
af Finnar och kanske förut af Lappar», vilket skulle bevisas
av såväl ortnamn som fornlämningar. Denna åsikt frångick
han dock senare. I sitt andra betydande verk «Om Svenska
språkdialecten i Nyland», tryckt närmare 30 år senare1),
motsäger han kraftigt den rådande uppfattningen angående
svenskarnas inflyttande. Genom jämförelse av den nyländska
dialekten med isländskan och särskilda dialekter i Sverige
söker författaren bevisa, att skandinavisk befolkning sedan
urminnes tid varit bosatt i Finland. Han säger rent ut, «att
frågan om Nylands Colonisering ifrån Sverige och Finnarnas
utträngande ifrån sjökusten helt och hållet grundar sig på
en tradition, eller rättare på en i sednare tider bildad historisk
föreställning, hvars sanning likväl genom inga historiska bevis
kan bestyrkas».
År 1847 offentliggöras i Suomi tvenne längre
undersökningar, av hvilka den förra delvis och den senare
uteslutande rör den svenska befolkningen i Finland. I slutet av
sina «Bidrag till Finlands kännedom i ethnografiskt afseende»,
behandlar A. Warelius2) även svenskarna, efter att i tre
1) Finska vetenskapssocietetens acter, Tom II.
*) Warelius, Anders, född 1821 i Tyrvis, student 1843, fil. kand. 1846,
magister 1847, prästvigd 1848, skollärare och predikant i Tavastehus 1848—50,
«ockneadjunkt i Uskela 1852, kapellan i St. Bertils 1855, i St. Marie 1860,
kyrkoherde i Loimijoki 1869, död 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
