Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 65 -
föregående kapitel ha behandlat finnar, lappar och ryssar.
Undersökningen angående svenskarna börjas på följande
karaktäristiska sätt: «1 Nyland förekomma några få ställen,
der jemte det Svenska språket, Finskan icke jemväl talas af
allmogen». Framställningen är för övrigt i många avseenden
mycket vilseledande, och läsaren kan icke värja sig för
intrycket, att författaren avsiktligt velat tillbakasätta den svenska
befolkningen och dess kultur. De svenska ortnamnen
förklaras såsom översättningar från finskan, ofta utan någon
rimlig grund. Om gamla sånger sågas, att de «torde hos
svenskarna vara döda, eller åtminstone ytterst sällsynta; för
sagor och traditioner äro de icke heller fallne, såsom
Fin-name». Den svenska befolkningens antal uppges till 125,000,
sannolikt icke mer än hälften av dess verkliga nummerär.
Samma ensidiga uppfattning och bristfälliga
sakkännedom kännetecknar S’. Eltngrcns *) «Beskrifning öfver Pargas
socken». ««Märkligt är», förklaras här, «att sagoförrådet på
denna trakt är jemförelsevis nog fattigt, och inskränker sig
till några i flere andra trakter af Finland gangbara sägner
om jättar som kastat ned kyrkor». «De hos Finnarna vanliga
mångfaldiga ceremonier vid frieri och bröllop äro här
okända». «Jullekarna hafva i sednaste tider kommit ur bruk
och de dem åtföljande Svenska sånger redan nästan
förklingat».
Båda dessa avhandlingar utgöra betydande bidrag till
kännedomen om land och folk. Det är blott att beklaga,
att de innehållit uttalanden sådana som de ovannämnda om
förhållanden, med vilka författarena icke varit förtrogna.
De hava nämligen i väsentlig grad bidragit att stödja
uppfattningen, att Finlands svenska befolkning icke varit i
besittning av någon folkdiktning, en uppfattning, som under
flere decennier därefter, ja, ända till våra dagar gått igen
i såväl svensk- som finskspråkig litteratur. Warelius av-
J) Elmgren, Sven Gabriel, född 1817 i Pargas prästgård, student 1836,
fil. kand. 1840, teol. kand. 1844, ord. bibliotcksamanuens 1848, vicebibliotekarie
1862, sekreterare i Finska litteratursällskapet 1846—61, viceordförande 1874—81,
död 1897.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
