Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 98 —
heter Lapp ajar vi, är dettas förled ganska visst identisk med
den i (de båda) Lappvesi. Det synes omöjligt att ställa
denna förled i sekundärt förhållande till finskans Lappi
’Lappland’. En sådan sammanställning förutsatte en växling
i:a av annan natur än den i Lappi: lappalainen, där a enligt
all sannolikhet hör till suffixet.
6. Men detta negativa motskäl, vilket forskningen
möjligen kan upphäva, betyder mindre än det att en förled
Lappa- till såväl ljudgestalt som betydelseinnehåll synes
kunna inordnas bland finskans talrika på en ’stam’
lap-avledda apellativ, i vilka en betydelse ’flat, öppen, vid’ etc.
inneligger. Sådana äro bl. a. lapa, lappa, lape, lapio; adj.
lappea etc. Också som ortsnamnsförled användes åtminstone
lapa i bl. a. Lapatorni, en taffelbergliknande höjd invid
Tavastehus. På skilda ställen förekommer ett ortsnamn Lapio,
bl. a. nära nyssnämnda stad, där det betecknar en gård,
belägen mitt på en stor av höjder begränsad slätt. (Helt
visst ligger däremot avledn. lape icke till grund för
sockennamnet Lappee liksom icke heller för stadsnamnet
Lappeen-ranta = Villmanstrand — ännu mindre folknamnet.)
7. K vantite tsolikheten bland de nämnda ñ. orden ger
ej några kriterier mot den gjorda sammanställningen så
länge man föga känner om kvantitetsutvecklingen i de finska
dialekterna. På sannolikt sen tid har man i SW Finland som
Ojansuu visat dialektiskt haft en ög. lapio > lappi. Främst
äro växlingarna utan allt tvivel att återföra på förhållanden,
som enligt de flestas mening rådde på sam-ñnskugrisk tid.
8. Det är för huvudfrågan här tämligen likgiltigt om
den ’komparativa’ språkforskaren J. A. Lindström
händelsevis hade rätt eller icke, då han (i Suomi 1852) sammanställde
adj. lappia och lavia. Kunde ock denna sammanställning
utvecklas till en etymologi i modern mening, bevisade detta
för frågan om Lappa-namnen ingenting nytt. Man vet a
priori, att begreppen ’flat’ och ’vidsträckt’, om ock till sitt
egentliga väsen vitt skilda, på konkret område utlöpa i
högsta grad nära varandra. Jfr mom. 77 f.
9. Enligt den nu meddelade uppfattningen betydde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
