Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 105 —
gona (Kumlinge: Enklinge by) funnits. I Enklinge gäller
namnet ett strandområde mot Delet och synes (andra
möjligheter hos Hellqvist; jfr bramgwllon i Kura).) syfta p& havets
’bränningar*. Om samma betydelse inneligger i
Lapponam-nen, vilket synes möjligt, då den visserligen föga stora
men södemt öppna Bliklobbfjärden och Hararna ligga strax
utanför Bränningsstranden, är det knappast troligt att de
avlägsnare Brännings-lokalernas namn hade en omedelbar
grund i * bränningarna* vid stranden (och Hararna?). 1
analogi till ’Enklinge-exemplet har man snarast att sluta, att
Bränningsstranden urspr. hett Bränningarna. — Jfr f. ö. de
längre norrut mot Bottenhavet talrikt förekommande namnen
på -brotten: -brotan, alla lokaler, där havet ’bryter’, medan
det vid Bränningarna ’bränner’ — med Rygh NG inl. s. 45.
36. Benämningar på växtgrupper ha, utan tillägg av
funktionella element, fått ortsnamnsfunktioner: liksom Röj en:
rfyan numera betecknar en bestämd plats, där rö(vass) växer
och invid, Granarna: granona (138) ett område på Bodholm,
där granar växa, har viknamnet Nässlorna: n&$lona
tvivels-utan tidigare betecknat en plats intill, där nässlor växt (och
fortfarande växa), och viknamnet Allundarna: qloydan har
en analog funktionskarriär bakom sig.
37. Utom de hittills uppräknade namnen synas
ytterligare följ. 3 lämpligast vara att nämna som Simplicia i den
mening att de ej bildats genom tilläggande av
ortsnamns-snffix eller till sådant sig mer eller mindre närmande
kom-positionsled. De ansluta sig visserligen formellt till
kopparkistan etc. mom. 24 men genom att ega uteslutande
orts-namnsfunktion till de sammansatta ortsnamnen mom. 47 f.
38. Vilartorpet: mlartorpa kallas en ’bergpall*, på vil-
ken man vid vedbärning — ett nödtorftigt bränsle
(enrisbuskar) måste för hemmets behov bäras långa vägar — brukar
nedlägga bördan för att vila. Enl. uppgift har på platsen
funnits ett torp. — Kråkvilan: krokmlon är ett litet
klippgrund, vars namn ej tarvar förklaring. Fiskboet: fifasbóa
1. (110) kallas nu en rätt vidsträckt lokal långt upp
i land. Namnet måste förut ha betecknat ett trängre om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
