Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 131
sistnämnda också antecknats med prep. pä inflikad
(ostan-potfolrholm, va$tanpQtpiiXeoX?klohtg), jfr 1K00 Wästan
kölv-holm. — Ett namn är, om man sä vill, också Sunnan-Klåklint
(varpå sedan bildats Sunnan-Klåklintstegen), d. &. ’platson
söderom Klaklint’ (115) etc. Jfr Stobbkärrs nordanodet
mom. 134.
165. Fran de just nämnda skiljes noga
Norr-i-Bjärs-åkern: nortbiär^okrig d. ä. norra delen av Bjärsåker — jfr
det som namn uppgivna ¡nustg po sqdärodig, vattensamling
på Gunnarsten.
166. Mer eller mindre num namnen i mom. 164—65
komma följande delvis apokryfiska primära och sekundära
namn. Jfr med mom. 164: 1800 Östanberg f nu fortlevande
i ffstanhärp (söderom 70) se mom. 42; Ostermed: ijstärmo
(området begränsas a kartan ungefärligen av 68—71 —119),
synbarligen syftande på områdets läge österom byn; Vid
rån: varöagy äng pa Buskar, samt med mom. 165: de
uppgivna bittg m arkos mag. bttig nolan klokXigt, bitig sogan
kXokXigt, bitan ovanfor kojag, alla akertegar; grogan va
nor-goX.% od\g, groga uttampo iopJ’är. Ett absolut stadgat och
livskraftigt namn är Grundet i fjärden: gröpa i fiäXig, vars
propriella karakter av ingen pa orten droges i tvivelstnal.
167. Exempel pa i mom. 164—66 anförda namns
förenande med preposition: ha a ts i noXanbdrghoXm; logng o
hqgktmivig (p t ostärmi dom. — Det kan också papekas att
namn av dessa typer äro vanligare i grannbyarna, spec.
Asterholina. Jfr namn som \utampo, igampo. nQlampo.
mtampo-mogknas (ehuru nagot självständigt ’Munknäs’ icke finnes) etc.
168. Ett deverbalt ortsnamn Stödjorna: stidjona (vid
(Gunnarsten), gemensamt namn på Ytter- och Innerstödjan
(grunda flador) har uppkommit direkt ur vb stödja = ljustra.
Jfr i Iniö ’Stjälporna’, förklarligt i analogi till Stjälpbacka
etc. mom. 49. — Kanske är Stecklet: stakla {\st<ekXa‘l), en
vik, att fatta lika, nämligen om det kan hållas samman med
vb stäkäX (Rägö) ’uppstapla’, jfr Stackgrund o. d. Det är
knappast troligt att namnet är ’stick-klev’, jfr Stick-kleven.
Kännedomen om lokalen är bristfällig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
