Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 135 —
kärr påminner om folkföreställningen att hemlandet fordom
haft barrskog (vid grävning i Vakukärr ha stubbar och rötter
av barrträd faktiskt anträffats), som under krigstider
nedbränts. —
I)e adjektiviska förlederna ange i de flesta fall läge,
storlek (märk särskilt superlativerna stgd&st, mtgdast),
form, färg och äro ej här av intresse, nägot som också gäller
dem, som äro namn pa geografiska begrepp, jfr mom. 47,
och vilka i ingen grad kunna mäta sig med efterlederna som
material vid en sammanställning av ortsnamnen med vad
tnan vet om landhöjningen och den därmed delvis kombinabla
frågan om bosättningens ålder.
Namn som Döbbesholmen (19), Långören (30), Getören
(46), Banholm (137), de stora tillandningarna i söder Nötholm
(161), Dömmaskär (180), Kölvholm (157), Bergholm (149)
samt Romsholmarna (52, 49), bland vilka 137, 180, 52, 49
ännu pa en karta är 1763 äro holmar, visa, att ’hemlandet’
under sen tid tillväxt med åtminstone en mycket dryg
fjärdedel. (De stora holmarna Killingskär (195), Bodholm (185),
Bastholm (120) och senare Brändholm (138), Eskskär (173)
skola ’snart’ ha drabbats av samma öde som Döbbesholmen
etc.). Till nagon del samtidigt men väl i huvudsak tidigare
höjde sig ur vattnet det lågland, vilket som kartan visar går
genom hemlandet från norr till söder, avbrutet endast söder
om Södermar genom en mindre höjning, högre dock
sannolikt än högsta nivån på linjen Minnet (103) — By vik (139).
Obetydligt högre än detta lågland ligger Västeråker (116),
däremot ej Österåker (117) (’vattnet rinner’ från 116 till 102).
Det synes mig svårt att fatta namn som Strömsäng,
-skarpan, -klint annorlunda än som vittnesbörd om
namn-givning på en tid, då havet norrifrån nådde åtminstone
Södermar (113). Senare blevo ’mararna’ träsk e. d. utan
avlopp. Måhända beteckna Norrmarsskarpan (79),
Strömsskarpan och Höjleskarpan (98) lokaler, vilka relativt tidigt
blevo torra.
Dessa förmodanden kunde genom instrumental
undersökning av höjdförhållandena nogare bedömas. Det synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
