Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJORTONDE KAPITLET. Fantasi och verklighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
precision gör t. ex. att man icke kan uppfatta
sjärnorna sådana, som de äro: punkter.
Detta exempel och många andra, som kunna
framställas, visa, att ögats tillförlitlighet har
sina gränser.
De andra sinnesorganen äro svårare att
undersöka, därför att den fysiska apparaten icke
är så lätt tillgänglig som ögat.
Känslan och hörseln ha samma brist på
regelbundenhet.
Vi se sålunda, att det är karaktäristiskt för
alla organ, som stå i förbindelse med
medvetandet, att de icke äro absolut tillförlitliga och
regelbundna.
Hjärnan är också ett organ, som står i
förbindelse med medvetandet, och naturen har här
haft minst lika stora svårigheter vid bildandet
av dessa organ som vid de övriga.
Det ena lagret hjärnceller fogas till det andra
och möjliggör förbindelsen. Och det helt
hämtar sin näring ur ett väldigt system av blodkärl
med biorgan. Finns det då någon som helst
orsak att tro, att naturen här kunnat utföra
något, som den icke på något annat ställe i
kroppen förmått: att skapa ett organ, en funktion,
som med anseende på noggrannhet och
pålitlighet är fullkomlig och icke tillåter några
normala missförstånd och misstag?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
