Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att så vore fallet, som att taga på sig
höger- eller vänsterskon först, så skulle
naturligtvis ingen bry sig om att uppträda
mot religionsyttringarna. Men just därför
att det visat sig, att de religiösa
föreställningarna inverka menligt på
koncentrerandet af intresset för socialdemokratins
framgång och dessutom äro konserverande
för äldre åsikter om samhällets
konstruktion och funktion — hvarigenom
spridandet af socialismens idé och ett lefvande
intresse till arbete för den försvåras —,
så uppträda en del partimedlemmar för att
bekämpa desamma.
Detta bekämpande utgör alldeles icke
något utslag af intolerans, ty märk väl:
det är icke mot rätten för de religiösa att
hysa och uttala sin mening som vi
uppträda, utan vi vilja, enär vi tro oss
därmed gagna utvecklingen, begagna oss af
den i partiprogrammet könskade tanke- och
yttrandefriheten — ett experiment som
icke borde behöfva misslyckas inom
partiet, äfven om exempel på flerfaldiga fall
af motsatsen kunna påvisas —■, och göra
propaganda för vår mening i den religiösa
frågan.
Och ingalunda borde den
omständigheten få utgöra något census, att
vetenskaplig upplysning och det sunda förnuftets
kritik sårar den religiösa känslan; ty
fordras det af fritänkarna, att de skola med
aktning respektera de religiösas svammel
och hot om evig pina i bottenlösa
svafvel-sjöar, så må det väl dock icke förmenas
dem rätten att säga sina antagonister sin
ärliga mening. I samband med fråga om
sårandet af en människas enskilda
öfvertygelse må för Öfrigt erinras om, att man
inom partiet sannerligen icke tager
minsta hänsyn härtill, när det exempelvis
gäller strejkbryteri.;
Af det nu anförda, angående den
tolkningen af ifrågavarande programpunkt, att
partimedlemmarna icke skulle bry sig om
att uppträda mot några som helst
reli-gionsyttringar, framgår
sammanfattningsvis, att då religionen icke kan göras till
en så privat sak, att den skulle sakna
inflytande utåt och densamma därvid af
många partimedlemmar anses vara ett
hinder för socialdemokratiens framgång, så
bör intet undantag göras för dessa, att
inom partiet och utåt i dess namn begagna
sig af den fullständiga yttrandefriheten,
och att deras uppträdande ej må anses
klandervärdt med mindre än att de äro
nog intoleranta att förmena någon rätten
att uttala sin religiösa mening.
Olämpligheten af att kringskära
fritän-karemedlemmarnes yttranderätt gör sig i
synnerhet gällande i frågan om agitationen
för statskyrkans afskaffande. Det är
naturligtvis af stor betydelse härvid, att en
så fyllig motivering som möjligt
åstadkommes, och det bästa motiv för
statskyrkans afskaffande är det, som grundar
sig på kritiken af hvad kyrkan lär.
Förmenar man nu de partimedlemmar, som
sär-skildt intressera sig för att arbeta för denna
programpunkt, att på ett allsidigt och
därför verksammare sätt utveckla sin talan,
så binder partiet sig själft.
Då nu emellertid olika tolkningar göra
sig gällande inom partiet angående
»religionen förklaras för privatsak», så åsyftas
med denna motion att vinna klarhet häri.
Tvänne utvägar synas mig föreligga:
antingen att punkten bibehålies, men att då
en tydlig tolkning antages vid sidan; eller
ock att denna del af programpunkten III
slopas, och partiets ställning till
religions-yttringarna preciseras i en ny punkt.
Af-dessa båda utvägar synes mig den senare
afgjordt vara att föredraga, hvarför jag
föreslår,
att »religionen förklaras för privatsak»
må utgå ur programmet, samt
att följande formulering må antagas som
ny programpunkt:
Bekämpande af de offentliga
religionsytt-ringar, som stå i strid mot vetenskap och
samhällets utveckling till socialistisk ordning.
Broschyr=serien ”Fria Ord” n:r 4
Kriget
och dess
bekämpande
flf
Bertha von Suttner
Utkommer t dagarne
Pris 25 öre
Björck & Börjesson
Till Bränds kommissionärer!
Redovisning för alla nummer af Brand
t. o. m. n:r 11 1904 sändes under gamla
adressen till J. Gyllin, Landskrona; från
och med julnumret till Axel Holmström,
adr. Fjällgatan 34, 1 tr., Stockholm.
Bildandet af Internationalen var
efter upptäckten af Amerika och
kring-seglingen af Afrika den
betydelsefullaste tilldragelsen i historien. Hade
Columbus, Magelhaens och de andra
upptäcktsresandena konstaterat jordens
materiella enhet, så inledde
Internationalen den moraliska enheten, som
redan förutsagts af många filosofer
och revolutionärer.
Elisée Reclus.
Franska
försiktiglietsar-tiklar, Kvinnoskydd,
Lif-modersprutor, Suspensoi-rer, Gummibattonger m.m.
billigast i parti och minut.
Priskurant med
bruksanvisning, mot porto.
FRANSKA
GUMMI-DEPOTEN:
C. M. Andersson,
Norr-landsg. 18, Sthlm. A. T. Riks.
Affären grundlagd 1898.
Franska
Försiktighetsartiklar,
billigast.
Priskurant med bruksanvisning mot porto
K. A. Strömberg,
Jakobsbergsgatan 11, Stockholm.
Etablerad 1888.
-— Adressen för Brands expedition =
till hvilken alla rekvisitioner, inbetalningar och värdebref torde sändas är:
Hr Axel Holmström
Fjällgatan 34
Stockholm
Däremot böra alla bidrag samt alla bytestidningar adresseras till
Redaktör Hinke B er gegren
P anadisvägen 15
Stockholm
Alle Tauschblätter sind nur an die personliche Adresse:
Hinke Bergegren
Vanadisvägen 15
Stockholm
Tous les exemplaires d’échange seulement å T adresse personelle:
Hinke Bergegren
Vanadisvägen 15
Stockholm
An copies of exchange are to be directed only to thé address:
Hinke Bergegren
Vanadisvägen 15
Stockholm
Med hälsning och handslag
”BRAND”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
