Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De
finska afbetapnes
frihetskamp.
Att tala om arbetarnes
utsugande till förmån för
kapitalismen skulle här sakna faktisk grund».
Orden härofvan äro den mans,
hvilken nu stät i spetsen -för »de
konstitutionella» i Finland, senator Leo
Meehelin. I)e hiirstamma fr An en
artikel i det’stora praktverket »Finland
i 19 seklet» som publicerades år 1894’.
Att med ett offieielt uttalande söka
dölja ett förhållande, som
uppenbarar sig Öfverallt där det
linnes industri och
kapitalism, är betecknande
för den inskränkta
uppfattning af den sociala
striden, söm behärskat och
ännu behärskar större
delen af den finska
öfverklassen. Denna öfverklass,
Finlands, är ännu mer
oför-(Iragsam, högfärdig och
uppblåst -öfver sina privilegier
än något annat litet lands
öfverklass. Och därför äro
de, »herrarne» och
»herreklassen» som de i dagligt
tal benämnas, så
uppriktigt hatade af de i djup
fattigdom existerande,
förtryckta och under
århundraden nedstukade
finnar-ne. Aristokratien och den
svenska bourgeoisien i
Finland har uppehållit sitt
välde öfver folket, flertalet,
med en mängd af lömska
och tyranniska åtgärder,
sftin bilda åtskilliga svarta
blad i Finlands, ännu ej
af opartisk hand skrifna,
inre historia. Så ha de
ock fått skörda hvad de
sått. Knappt några år voro
förgångna sedån de ord
som stå före denna artikel
offentliggjorts, förrän arbetarerörelsen
började grena ut sig i Finland. Den
mottogs och följdes under sin första utveck-
ling af anskri i den fosterländska
pressen, och så som denna press
under många år behandlade den
socialistiska rörelsen i Finland, finnes ej
motsvarighet — det låter otroligt —
i Sverige. Den bristande tilliten till
öfverklassen, dess själfständiga
uppträdande och vidare syn på allt,
retade denna lättstuckna öfverklass.
För dem fanns och fick icke finnas
en särskild social fråga; allt skulle
pressas ihop under den fosterländska
kappan. Arbetarne skulle stå som
pass’opp åt öfverklassen i deras strid
mot förryskningen, dit ville man.
Minuterna, som äro så dyrbara för en
framåtsträfvande arbetareklass, skulle
offras i ett enbart hängifvande åt det
kära fosterlandets sak, samtidigt som
J. K.
KART.
AF ITRSIN.
R. DROKKILA.
EETU SALIN.
Innehåll:
N:r 12.
De finska
arbetarnes frihetskamp (med fyra
porträtt). — Frihetens sol. Dikt af
Arvid Mörne. — Amnesti af A. O. Jensen.
— Gnistor. — Från klubbarna. —
Storstrejkstanken. — Det förtrollade be*
net, en socialistisk saga. — De
salongs-kristna. — Revolutionssånger af Hinke
Bergegren. — Värnpliktsvägran. — Den
siste af sin ätt. Berättelse. — En
drömvärld. Dikt af Leon Larsson. —
Parlamentarismens offer m. m.
Tio illustrationer.
de fosterländska svältlönade och i
det dagliga arbetet förtryckte dem, som
till sist skulle skapa de fördelar af
hvilka öfverklassen nu i fulla drag
njuta. Ty för dem har denna
Finlands frihetskamp varit af den största
■betydelse, ej minst i ekonomiskt
hänseende. Men arbetarne få vänta!
Aret 1901 betecknar ett steg
tillbaka från den oerhörda trångsynthet
som i allmänhet var Trådande i sociala
frågor. En artikel i Finsk Tidskrift
för nämnda år slog ned som en bomb
bland öfverklassen. Författaren, Arvid
Mörne, företrädde här en grupp yngre
svensktalande, hvilka med sin skarpa
blick sett mer än de andra. En liten
passus i detta väckelserop, som
blygsamt nog benämnes »Några
reflektio-ner» belysa klart den väg man ville
gå. Han vänder sig nämligen mot
en del fennomaner som ville fiska i
grumligt vatten genom att åter få
fart i språkstriden, med följande ord:
»Men man missräknar sig.
Språkfrågan skall icke lösas, hon skall
förtvina, kväfvas, förintas. Den sociala
frågan skall döda henne. Gå till den
organiserade arbetaren och spörj
honom om hans ställning till
språkfrågan ! Han tar afstånd från båda
språk parti erna, emedan han — må
vara att hän delvis ledes af själf viska
bevekelsegrunder — dragits nied i ett
mäktigare intresse än det
nationalistiska ».
Den som då möjligen trodde på,
att de yttre farorna skulle förena
öfver-och underklass till att inom landet
göra de sociala förhållandena så
drägliga som möjligt för att dessutom mera
enhetligt och enigt kunna
föra striden mot
förrrvsk-n ingen, bedrog sig. —
Det blef parti emot parti
och denna inre söndring
bidrog nog till misströstan
öfver att Finland
någonsin skulle återvinna sina
politiska rättigheter. Men
enighet af i öfrigt vidt
skilda åskådningar kan så
lätt vinnas. Det gick på
några timmar att i
Finland mot tsarväldet förena
alla krafter, då det gällde
ett mål kring hvilket alla
kunde samla sig.
Hvad som inträffat i
Finland under de sista åren
och det som orsakat vissa
ändringar af mål och
medel kunde vära intressant
nog att redogöra för. Vi
nöja oss emellertid med
att framhålla huru »det
passiva motståndets
taktik» till slut förenade med
sig gröfre medel. Inom
arbetarnes led blefvo
sympatierna för den ryska
frihetskampen allt högre.
Deras parti var icke en
smul mera revolutionärt
än socialdemokratiska
partier Öfverallt annorstädes.
Men inom detsamma uppstodo
revolutionära element, som så småningom
blefvo medvetna om att det enda
den beväpnade makten har respekt
för, är beväpnade revolutionärer. Dessa
unga inom partiet skaffade sig så
småningom vapen af modernaste slag och
hade nog också lite dynamit upplagd
här och där. Lediga stunder
användes till skjutöfningar. Och de
beväpnades antal växte för hvar dag.
Det var ej många dagar som
för-gingo efter det de allvarliga rörelserna
utbrutit i Ryssland och Polen, förrän
arbetarnes revolutionära kårer gåfvo
den första signalen till sympatistrejk
i Finland. Och det behof des knappt
en dag förrän*-allt arbete i hela
landet värdt afstannadt och hela världen
kunde förvånas öfver en generalstrejk,
så val planlagd och utförd med eti
hittills oanad säkerhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
