Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femte akten 237
PROSTEN
(sakta)
Fogdens prat han syftar på.
FOGDEN
(likaså)
Nu fick prosten allt på huden.
BRAND
Ljusens glans, de tomma ljuden,
ytan endast ni förstå.
Och så hem på nytt i dvalan
för att lyss till stoftets talan.
Själen kläds för vardagsmödan
liksom kroppen. Glömskans dok
bredes över helgdagsfödan.
Kistlock täcker livets bok.
O, det var ej så jag drömde,
då jag offerkalken tömde.
Stor jag ville kyrkan bygga,
ville skåda valver skygga
ej blott över tro och lära
men utöver allt i livet,
som av Gud blev livsrätt givet.
Över dagens vardagsdust,
nattens vila och bekymmer,
ungdomsblodets friska lust,
allt, som fyllt av livets must,
lovligt mänskohjärtat rymmer.
Älven som därnere susar,
forsen som i klyftan brusar,
tonerna från stormens lungor,
16—273891. Ibsen, Brand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
