Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för hennes intellekt — eller intelligens, som man sade på den
tiden. Det var ju också en epok för intelligenskult.
Så flyttade vi upp i en av de större våningarna, aktuarien
Georgies åldriga, stela ämbetsmannagestalt sågs inte mer, inte
heller en fröken Georgie, lång och mörk med ett visset, stramt
ansikte. Hon hade tagit en kur i Marienbad, sade någon, för att
magra, och det hade gjort henne torr och gammal. Av dessa
båda, släktingar till Hjalmar, minns jag inte en blick, inte ett
öga som sänktes ned till mig — det var den frånskilda Anna
v. Kræmers barn, som betungade Hjalmars liv, ansåg man.
Och mamma själv var samvetstyngd av detta att hon fört två
barn med sig in i äktenskapet. Vi hette Branting från första
stunden, som en gärd av tacksamhet, mycket snart också som en
akt av solidaritet i den tillvaro som outsiders, som vi snart intogo
utanför familjens eget umgänge. Mamma var inte självsäker,
hon var tvärtom plågad av sin egen ovärdighet — det är helt
enkelt nödvändigt att här få ta hjälp av ordet
mindervärdighetskomplex, som förklarar så mycket. Mamma led ett tryck för
att hon inte hade samma kunskaper som Hjalmar, hon led av
att vara äldre än han — det var hennes livs stora komplex. Hon
led av att vara liten till växten. Alla långa människor
sysselsatte hennes fantasi, och hon fick aldrig frid för deras enbart
på grund av längden förmodade högmod och nonchalans. Hon
led av den dåliga ekonomi lilla hjälplösa mormor råkade ut för.
En notarius publicus som redde ut arvet efter morfar befanns
vara en av den tidens förskingrare och den unga mågen Hjalmar
Branting, ännu då en smula förmögen, trädde hjälpande emellan
vid någon kritisk punkt med tretusen kronor. Mamma led av
att inte vara blixtrande skön, enligt hennes egna, kanske
traditionella begrepp, men hon hade tidigt den förmåga som nu är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
