- Project Runeberg -  Brantings på Norrtullsgatan /
48

(1939) [MARC] Author: Vera von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dikt, som jag inte sedan kunnat hitta; den handlade om en ung
man som suttit i en gungstol och känt sig melankolisk, så tog
han en stor nyckel från spiken och då han kom in igen var han
glad och såg ljust på världen. (Stod den i ”Lundagård och
Helgonabacken”?) Dikten var på fri vers, den förekom mig
mycket torr och opoetisk. Jag sade till Hjalmar:

— Men i alla fall, en sån dikt! Det är väl inte vers!

— Det är parodi, sade Hjalmar. Förstår du inte det?

Och så tillade han med den för honom karakteristiska
otåligheten, som var en rätt effektiv intellektuell uppfostran, ”och
såna ska vittna!”

Så man skulle ha reda på sig och kunna skilja på ditt och
datt. Men på samma gång skulle man inte ”sitta och hänga och
läsa romaner”.

”Att göra nytta” i ett hem, där det enligt tidens sed i
borgerliga familjer — och i detta avseende hörde vi dit — fanns två
jungfrur, bestod i att duka och duka av. Möjligen hjälpa till att
dra lakan och så gå ärenden. Men utan att göra det klart för
oss i programmässiga ord kände vi flickor på den tiden att denna
”nytta” var meningslös och som sådan blott ett intrång på vår
ro och vederkvickelse.

Man skall komma ihåg att den tidens hembiträden,
jungfrurna, voro okunniga, då de icke, som Mathilda och de
trotjänarinnor, som funnos i många större hem, voro medfött
skickliga och av hög moralisk standard. I intetdera fallet kunde
familjens döttrar vinna något på att sticka näsan ut i köket. De
icke trotjänande jungfrurna voro dessutom råa, ofta grova,
lata, de ”maskade”, ett slags vildar i hemmet, osolidariska i sitt
arbete — eller bara totalt villrådiga — och styrda av myndiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brantings/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free