Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ensam, i synnerhet över den skumma Humlegården. Jag var van
att niga och säga: ”o, jag kan så bra gå ensam ...” Att gå
ensam betydde att ingen jungfru kom och hämtade en. Då det
var bjudningar sutto jungfrurna i tamburen och väntade. Vuxna
kvinnor gingo inte ensamma hem om kvällarna och många
upproriska skisser skrevos om hur fula gamla fröknar läto hämta
sig av söta unga jungfrur. Men som mor hade som sagt ryskan
professor Sonja Kovalevsky samma fel som de ovetenskapliga
svenska: hon gjorde sin dotter förvirrad med motsägande
fordringar, släpphänthet och ett plötsligt åtstramande av tyglarna.
Den inkonsekvens som gjorde mig för min del allra mest
upprorisk var mammas plötsliga: ”Svarar du din mor?”
Jag förmodar att dessa mammas avsteg från det teoretiska
frisinnet förekommo då svaren voro logiskt besvärande. Skratta
kunde jag inte, tyvärr, allt var ju så blodigt allvarligt. Men
mamma föll som sagt litet emellan in i den epok, sin egen
uppväxts, som vi borde avlägsna oss milsvitt ifrån, och erinrade
sig då föräldramyndighetens rätt till oemotsagd lydnad. Det
var förbryllande. Men egentligen trivdes jag mera med den
traditionella stilen än med den nya, förtroendefulla, som innebar
att man skulle få reda på så besvärande mycket, och att man
borde komma med intima förtroenden.
Man hade ”tråkigt”, på det sätt ungdom har, då ingenting
händer, då dagboken var full av ”ännu en dag, ingenting har
hänt. Snart är jag sexton år. Skall mitt liv bli lika tomt och
händelselöst alltid!” Hemma gick man och hängde, satt
ogenomtränglig och teg, felet var också att man inte sysslade med
något, inte hade alla de divertissemanger, som proppa dagar
och kvällar för nutidens ungdom. Och så en kväll kom mamma
in med ett ljus, stängde dörren:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
