Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var glad att du får åka! sade man och som jag inte hade något
skäl för min vägran och man hade i sig djupt inpräntat två
saker: tacksamhet och att icke vara ohövlig, följde jag med. Då
vi kom fram till porten till hans byrå, hade han inte växel. Jag
tillsades att följa med upp och vänta, medan en springpojke
sprang ned och växlade. Jag visste att nu var jag fångad i den
fälla jag så dunkelt velat undfly.
I den tomma lokalen satte han sig och tog mig i sitt knä och
började smeka mig — jag såg den långa filen av rum och snart
grät jag, i hjälplös väntan på den där springpojken som aldrig
kom. Men det var en ”farbror”, en av familjens mest
uppskattade umgänge, jag hade också sett honom karessera damer
på det där vårdslösa sättet, i allas åsyn, som en del män ha för
vana. Jag var gripen av respekt för en vuxen, för en av
föräldrarnas vänner. Jag satt kvar med tårarna strömmande. Men
det som skedde var av psykisk art. Det var vanligt att herrar
frågade små flickor om de kunde få en kyss, och jag var oklart
övertygad om att min gråt inte skulle ha förståtts. Slutligen var
gråten väl emellertid besvärande. Han lät mig gå med de
pengar den väntande kusken skulle ha och i dörren sade han
åt mig att vara en glad och snäll flicka: du är inte ond på
farbror nu? Nej, hickade jag och så var jag fri i den soliga
sommardagen, då jag skulle få gå och bada på lyxvis, i ensam
hytt, som vuxna damer badade.
Det gick någon tid, jag kan se mig själv gå där och bevara
min upplevelse, ha den liggande inom mig mitt i lekar och
läsning och det dagliga. Så en dag voro vi bjudna ut till deras
sommarnöje och man satt ute i en berså, där det rådde det
vanliga intellektuella glammet. Men jag hade tråkigt och för att få
en förevändning att resa mig gick jag för att ”dricka vatten”,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
