Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förrädiskt i att gå och tala om saken — om man nu kan tala om
förräderi mellan en flicka på femton år och en man på
trettiofem, en stor flirt och en vän i familjen.
Men för mig blev detta ett brännmärke som varade i många
år. Jag hade inte tyckt illa om det! Det var ett fult drag, det
var skamligt. Dessutom: om jag varit verkligt renhjärtad, så
hade han inte dragits till mig. Det var något lågt att man ville
kyssa en flicka — en flicka borde inte vara sådan. Det var
flickans fel — det var min fasta övertygelse.
Han dog helt plötsligt. Jag såg honom aldrig efter den där
sommaren med seglingarna, då vi träffades några gånger till
under det vanliga nojset, men så var han borta. Han måtte ha
dött på hösten. Jag skulle vara med på begravningen, en mycket
ståtlig sådan. Mamma gjorde åt mig ett slags kosackmössa, ty
jag skulle ”se bra ut”, och då jag satt där med luggburret under
mössan grät jag.
Men det gjorde jag av konvenans. Jag trodde att man måste
gråta på begravningar, annars var man ”kall”. Alltså snyftade
jag, det var inte svårt att arbeta upp en bedrövlig stämning för
den som aldrig upplevt en begravning förr, utom mormors, och
av den förstod jag ingenting. Jag arbetade med mitt sinne: nu
är han död, hu, nu ska han i jorden, allt det där, och efter en
stund kom resultatet, en gråt, som togs som: jo jo, det känns!
Kontentan i denna historia är den, att jag gått omkring med
ett skuldmedvetande i så många år och till den grad att jag på
allvar räknat efter hur många av umgänget, som kunde ha reda
på denna skamliga historia som jag vållat, och att jag
mångfaldiga gånger tänkte, då något dödsfall inträffade i kretsen:
nu är en av dem borta! En mindre som vet. På en segling denna
besmutsade sommar var fru Nenni Geijerstam med jämte sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
