- Project Runeberg -  Brantings på Norrtullsgatan /
289

(1939) [MARC] Author: Vera von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Och Ryssland var en del människor mycket rädda för.
Arvfienden! Varför tyckte fröken Nekljudov illa om oss? Var inte
svensken en bra och hygglig människa? I motsats till ryssen ...

Vi började få det knappt om mat. Även vi. I Tyskland dogo
barnen av något som hette marmeladkräfta, berättades det, ty
tyskarna trodde att man kunde göra all möjlig mat och kasta om
hela levernet och klara sig på surrogat. Till surrogaten kom
hatpropagandan, de fantastiska lögnerna, som inte vanligt folk
begrepo voro fabricerade i syfte att hetsa. Då det blev helger
och stridslusten stillnade av, spreds dessa lögner på alla fronter:
de avhuggna händerna, lik som kokades till fett etc., och så
blossade hatet upp igen. En svensk jurist hade ett ärende till
Hamburg, han hade smör med sig i en liten bleckask, då han
for gav han resten av smöret åt våningskyparen. Strax därpå
kom en deputation och tackade för smörklicken.

Hjalmar reste över haven — utan fara var det inte. Han var
ententevänlig, hans telefon var bevakad och så vidare. Då de en
gång kommo hem från en sådan resa — alltid folksamling
numera vid stationen då han kom — befanns det att koffertarna
med presenter åt oss alla, voro plundrade. Det hände andra att
de kommo hem med poletterat gods, som vid framkomsten var
tomt, absolut tomt. Ute behövde man kläder. Inte bara mat.

Kriget fortfor. Nu var parollen det stora kriget, som skulle
göra slut på allt vad krig hette. Och det var kriget för
demokratiens sak. För friheten. Det var ett förfärligt krig — kan
någon läsa ordet ”fasa” och tycka att det täcker eller att det
egentligen säger något? Edith Cavell blev avrättad. Man fick höra
talas om något som hette Ingen mans land. Man fick höra talas
om krymplingar — det var något man egentligen aldrig tänkt på.
Antingen dog man eller kom hem, höljd av ära. Men krympling?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brantings/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free