Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- En löjtnants händelser
- IV
- V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Snart sutto de båda, resande i den präktiga vagnen;
men den hederliga Andersa-mor hade en tår i ögat, då
hon vinkade sitt sista farväl åt sin »lelle beskelie löjtnant».
*
V.
Vi låta nu sommaren, hösten och vintern försvinna,
innan vi återtaga berättelsens tråd. Hjalmar hade under
tiden funnit allt mera trefnad i sitt nya hem och i sin
ädle väns sällskap, hvilket med hvarje dag blef honom
kärare. Herr Franck hade om hösten i viktiga
angelägenheter rest utrikes på ett par månader, men före
sin afresa tagit ett högtidligt löfte af Hjalmar, att han
under tiden skulle undvika att bli kär på nytt. Ehuru
Hjalmar icke kunde begripa af hvad orsak ett sådant
löfte affordrades honom, gaf han det likväl gärna, och
då i grannskapet icke just funnos några flickor, som
han kände sig hågad att »dra strå för», var det ej
heller svårt att hålla. Han kunde således vid sin väns
återkomst närmare julen försäkra honom, att hans hjärta
var fullkomligt ograveradt, och denna underrättelse var
synbarligen ganska välkommen. På nyåret hade vår
hjälte äfven mottagit den utlofvade penningeremissen,
men som han nu alldeles icke behöfde den, förtrodde
han denna hemlighetsfulla sak åt herr Franck, i det
han tillika uttryckte sin ledsnad däröfver, att han icke
kunde underrätta sin obekante välgörare, att han bättre
kunde använda dessa summor än att gifva dem åt en
person, som ingenting fattades.
»Hvad pratar du för slag? (Det hette nämligen nu
du och farbror dem emellan.) Äro icke penningar alltid
goda att hafva? Hvad du icke behöfver nu, kan komma
rasande väl till pass i en framtid, och på det du icke
må vara i förlägenhet om hvar du skall göra af dina
kapital, vill jag låna dem och gifva dig ränta därför.»
En vacker morgon i början af april månad inkom
Franck på Hjalmars rum. Han satte sig i soffan, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/braunber/1/0215.html
