- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Första delen /
300

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inkvarteringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lyfte sin vänstra hand från dess plats utefter byxsömmen
på vänstra låret och vinkade tre, säger tre,
gånger. I rysen, icke sant? och ropen ve! öfver honom.

Ja, ve! ve! ve! öfver fänrik von Phiffen. Den
förfärlige general X***, en af dessa generaliletets gamla
bulldoggar, som aldrig i lifstiden gjorde annat än
morrade, skällde och bets, hade med sin vanliga falkblick
upptäckt det hiskliga dådet och red, fradgande af raseri
samt med spasmodiska ryckningar i det gulbleka,
lefversjuka ansiktet, fram mot den olycklige, som, oafbrutet
sneglande åt vänster, där Vendelas vagn höll, icke hade
den ringaste aning om det hotande åskmoln, som från
högra sidan kom stormande öfver honom. Frustandet
af en häst tätt vid hans öra väckte honom hastigt till
medvetande af tid och rum, och då han såg upp, hörde
han dessa hväsande ljud:

»Hvad är herrn för en sakramenskad petscherstickare,
som står där och svänger som en väderkvarn med
armarna? Svara!»

Stellan bet på läpparna, men teg.

»Nå, så gudar ...», började generalen ånyo och
bad med knäppta händer en lång rörande bön till
afgrundens makter, som han stundligen åkallade. »Jag
dör, Gud fördöme mig, på eviga fläcken, om herrn icke
säger mig, hvad han är för en sakr... petscherstickare!»

»Om herr generalen söker en petscherstickare, torde
det vara bäst, att generalen rider till närmaste stad, ty
vid detta regemente finns ingen sådan konstnär», sade
Stellan, saluterande med värjan.

»Gå i arrest, herre! gå, gå, gå, gå, gå, gå, och gå
ända in i brinnande ........»

»Kom ihåg, att ni talar till en officer, herr
general», afbröt Stellan med blixtrande öga den ilskne
generalen och hindrade honom därigenom att utsäga det
grofva pöbelord, som sväfvade på hans läppar. »Jag
går i arrest på herr generalens befallning», tillade han
och stack sin värja i slidan, »men jag låter icke
hundsfottera mig.»

Fåfängt vore att beskrifva general X***:s raseri,
då Stellan helt lugnt gick ifrån honom fram till
bataljonschefen för att rapportera, att han blifvit arresterad.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/1/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free