Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kusken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
hjelm var just i begrepp att upptäcka sig för gubben,
då Hilma brådskande inträdde. Sedan hon på det
ömmaste kysst sin faders hand, kastade hon en skygg,
förstulen blick på vår hjälte och lade därvid det lilla
hvita fingret på den rosenröda munnen. Denna tysta
bon kunde han icke motstå. Han gick ut för att
ombesörja förspänningen, likvisst med den fasta föresats,
att han gjorde detta för sista gången. När allt var i
ordning och han just stod i begrepp att gå in för att
efter vanligheten afhämta brukspatronen, lämnade en
liten gosse honom en papperslapp, på hvilken han läste
följande med blyertspenna, i hast skrifna rader:
»Min herre! Då ni, förblindad af en grundlös
misstanke, nekat mig några Ögonblicks samtal och
högst viktiga angelägenheter fordra, att jag genast
begifver mig härifrån, får jag härmed blott framställa den
förmodan, att er kuskbefattning är och måste vara
snart slutad. Ert äfventyr skulle dock förlora största
delen af sin poesi, om ni helt snöpligt berättade den
gamle den nakna verkligheten, och han skulle dessutom
oroas däraf. Ni kan ju vid nästa skjutsombyte göra
er dödligt sjuk t. ex. För en så fintlig man, som ni
visat er vara, är det dock öfverflödigt att hopspinna
någon intrig, ty ni hjälper er nog bäst själf. Flickan
vet, hvem ni är. Jag ansåg det för min skyldighet att
underrätta henne därom, och jag fann till min
förundran, att hon icke blef så ond på er, som jag väntat.
Mycket, som nu förefaller er gåtlikt och
hemlighetsfullt, erbjuder jag mig villig att förklara om tvenne
dagar från denna, då jag väntar er här på detta ställe
och vid denna tid. Äfven jag är inbegripen i ett
äfventyr, hvars upplösning torde blifva intressant.
Jag-ber er ihågkomma, hvad jag redan sagt, nämligen att
det är bättre att hafva mig till vän än fiende.
Försumma därför icke att komma till mötesplatsen och
följa de råd, som jag nu gifvit er. Au revoir!
Er vän
Den obekante.»
Rutschenhjelm stoppade förundrad lappen i fickan,
och som han fann främlingens råd öfverensstämmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
