Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Den långa fotresans ansträngningar i förening med
den mattighet,, som alltid efterföljer svåra plågor, gjorde,
att jag inom kort föll i en orolig slummer, full
af orediga syner och plågsamma drömmar. Jag tyckte,
att jag befann mig i en röfvarkula, där hiskliga
banditfysionomier grinade mot mig, under det att de
med ett hemskt skratt, liknande smedens, höjde sina
blixtrande dolkar öfver mitt hufvud. Min belägenhet
var ryslig, men jag kunde icke röra mig ur stället,
emedan jag tyckte, att mina fötter voro fastlåsta i en tung
black. Jag ville ropa, men min tunga var förlamad.
Då böjde jag förtviflad ned hufvudet och slöt ögonen för
att mottaga dödsstöten, men i samma ögonblick väcktes
jag, till min oändliga lättnad, af Klara, som torkade den
af drömmen frampressade ångestsvetten ur min panna.
Jag kan icke beskrifva den ljufva känsla, hvaraf
jag bemäktigades, då jag, i stället för de grymma,
fasa-väckande banditansikten, som jag nyss skådat under min
oroliga slummer, såg Klaras sköna, milda och välvilliga
anlete lutadt Öfver mitt, och då jag hörde hennes rena
silfverstämma utropa:
»Min Gud! herr Konstantin, hvad ni en lång stund,
under det ni sofvit, förvridit er vackra mun. Ni såg
så hemsk ut, att jag måste väcka er för atfc icke blifva
skrämd, Säkert har m drömt något rysligt,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
