- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Andra delen /
149

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

149

han börjat. Månad efter månad blef han uppehållen vid
det främmande hofvet, och slutligen erhöll han ett bref
från sin mor, däri hon underrättade honom, att det
olyckliga offret för hans lättsinne dött i en för tidig
barnsnöd. Ett beedigadt intyg från en barnmorska, att
såväl moder som barn voro aflidna, medföljde, »på
det att», som grefvinnan uttryckte sig, »han icke måtte
kunna hysa några misstankar om sanningen af den
bedröfliga nyhet, som hon nu meddelat honom.» Därefter
följde en högtidlig uppmaning, att han nu, då orsaken
till missförståndet var borta, skulle återvända till sina
föräldrar, som väntade honom med öppna armar och
förlitade sig på, att han ej längre skulle visa sig
gen-sträfvig att ingå på den plan, som de uppgjort för hans
framtida lycka. Nedböjd af ånger och
samvetsförebråelser öfver den olycka hans lättsinne åstadkommit,
återvände han till hemmet* och fogade sig som ett villigt
offer efter föräldrarnas vilja, hvilken han, då kärleken
och hederskänslan ej vidare sporrade honom, icke
vågade trotsa.

Det äktenskap han ingått, blef olyckligt, som han
förutsett, och äfven barnlöst. Men den lycka, som han
ej kunnat finna i det husliga lifvet, sökte han nu i
tillfredsställandet af äregirighetens lockelser. Begåfvad med
stor talang för diplomatiska värf, steg han snart till de
högsta värdigheter och vistades oupphörligen som
minister i främmande länder. Under tiden dogo hans
föräldrar, som lämnade honom ett rikt arf, och då äfven
hans hustru blifvit i London borttagen af en pestartad
sjukdom, återvände han på någon tid till fäderneslandet
för att uppgöra några ekonomiska angelägenheter. Då
han nu vistades i Stockholm, erhöll han en morgon en
biljett, hvari en olycklig, ångerfull varelse, som låg på
dödsbädden och hade ett stort brott att förebrå sig,
utbad sig att förtro honörn detsamma, emedan det nära
rörde honom själf. Följande den gifna adressen, begaf
han sig genast långt på norr, där han i ett eländigt
hus träffade en gammal, sängliggande kvinna. Det var
samma barnmorska, som utfärdat det ofvannämnda
betyget. Kvidande, erkände hon nu, att detta var falskt i
så måtto, att den olyckliga modern väl dog, men att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:40:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/2/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free