Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plånboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
att vinna i en slik batalj, beslöt han hastigt att
förekomma den helt och hållet samt detta på det mest
löjliga sätt. Han hade nämligen en stor mimisk
förmåga och var en mästare att sjunga Bellmans beryktade
Tel ge visa. Nu förvred han sitt vackra ansikte på ett så
rysligt sätt, att bönderna häpnade och drogo sig tillbaka,
och han skrek vildt: »Akta er, godt folk l akta er! jag
blir galen och äter upp er allihop I» Och nu började
en grymtning, så naturlig, så förfärlig och så ihållande,
som om en tjugu »fyrfotingar» varit inne på krogen. Med
rullande ögon och fradgande mun sprang han midt i
hopen, som betagen af den gränslösaste förskräckelse
och uppgifvande skri af fasa störtade på dörren med
sådan hast, att rummet med undantag af den
grymtande själf och den slagne hästskojaren blef på några
ögonblick alldeles tomt på folk. Inom sig skrattande
åt sitt lustiga och väl lyckade påhitt, tog han en stol
och satte sig midt på golfvet, ännu allt emellanåt
uppgifvande ett af dessa ljud, hvarmed han jagat sina
motståndare på flykten. *
Den resande hade sålunda suttit i full och
oförnekad besittning af slagfältet redan ett par minuter, då
en dörr bakom disken sakta öppnades på glänt och en
röd näsa framstack därigenom. Näsan var herr
Spöstedts. »Är det sant, att min värdaste herre har
blifvit galen?» frågade därefter en smilande, rosslig röst.
»Ah, det börjar nu på att gå öfver», svarade den
resande, »och bara jag ej blir retad, blir jag snart
alldeles bra. Men, är ni gästgifvare, så kom in, det är
icke farligt.»
Herr Spöstedt smög försiktigt in, men lämnade
dörren öppen för att hafva reträtten fri i händelse af
fara. Med armarna stödda mot disken, började han
att betrakta den resande och blef därvid mycket
lugnare, då han fann, att denne såg ut som annat folk,
till och med ändå litet bättre.
»Ni håller just en god ordning här», sade den
resande ganska förnuftigt, »men lita på, att jag skall
* Hvad här är berättadt om den resandes så egendomliga
sätt att försvara sig, är grundadt på en sann händelse.
Förf:s anm.
Braun, Samlade berättelser. II. IQ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
