Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adjutanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
»Det var fasligt grant», sade Lisette för sig själf.
»Mamselln måste riktigt vara gal’n i baron. Ja, ja,
nog är han bra vacker, men näsvist är det ändå att
sätta sig med honom i ett hjärta», tillade hon, icke
utan en liten släng af svartsjuka, »jag skall för rö
skull gömma »spektaklet»; - och härvid stoppade hon
lappen i barmen.
När nu Lisette efter vanligheten skulle vara
öfverst-innan behjälplig vid klädseln till middagen, tog hon
på sig en mäkta hemlighetsfull min. Hon suckade
och hostade, utan att dock öfverstinnan, som troligen
var fördjupad i andra tankar, märkte det. När hon
såg, att hennes vanliga konstgrepp icke hade åsyftad
verkan, kom hon slutligen fram med den frågan: »Törs
jag fråga hennes nåd, hvad »andesusning» betyder?»
»Andesusning? hvad prater du för galenskaper.»
»Ar det galenskaper, så är det icke jag, som är
galen. Det står tydligen att läsa på denna lapp, som
jag fann i trappan för en stund sedan», och härmed
räckte hon densamma till öfverstinnan.
När öfverstinnan sett lappens innehåll, bleknade
hon. »Gå, Lisette! jag behöfver dig ej mera-». Sedan
flickan aflägsnat sig, utbröt öfverstinnan: »Ha, hvilken
oförskämdhet! Denna fjolliga guvernant vågar höja
sina ögon till Sebastian. Och han?... Han är så
besynnerlig, så retiré,. Månne han kan hafva nog dålig
smak att... föredraga henne. Jag vill ingenting säga,
men jag skall bevaka dem . . . Jag måste emellertid
varna Emma för allt förtroligt umgänge med en så
tvetydig person. Hvilket exempel!» - Trogen detta
sitt beslut, kallade hon Emma upp till sig och lät
henne förstå, att hennes förra guvernant hade en ganska
tvifvelaktig karakter; att hon hängde efter karlar; att
hon skref vers m. m., m. m., tills slutligen hela
historien och lappen på köpet kom fram. Emma sade
ingenting; hon endast grät - grät öfver sin styfmor,
sin guvernant och bittrast öfver Sebastian, den
lättsinnige, trolöse Sebastian.
Denne, okunnig om alla de åskor, som under hans
frånvaro hopat* sig öfver hans oskyldiga hufvud,
skyndade genast efter hemkomsten direkt upp i guvernan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
