- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Tredje delen /
48

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Major Torsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

Helsingborg, där de resande gingo öfver till Danmark
och sedan efter äkta engelsk sed oafbrutet fortsatte
resan, ända tills de en vacker afton i augusti stannade
i Neapel utanför ett lord Jeffrey tillhörigt palats.

Hvad Sigurd under denna resa njutit, låter sig ej
beskrifva. Han lefde liksom i ett ständigt rus af
hänförelse, som kom honom att glömma allt det framfarna
för det så poetiska närvarande; men när han nu
ändtligen kommit i stillhet och fått en smula tid att sansa
sig, framställde sig Trudvang och den vördnadsvärda
major Torsson ofta för hans minne, och då göt ångern
öfver obetänksamheten i hans handlingssätt sin galla i
fröjdebägaren. Hans tröst var dock den, att om
engelsmännen ej rn eliankom mit efter äfventyret med gesällen,
hade han troligen, lik den förlorade sonen, återvändt
till sin välgörare, som säkerligen ej då skulle vägrat
honom sin tillgift. Men nu hade händelserna
omotståndligt ryckt honom med sig, och han trodde sig
däri finna försynens finger. (Härvid betänkte icke
vår unge filosof, att ingen sökt att lägga band på hans
fria vilja). Att lätta sitt samvete, skref han emellertid
ett långt, både kärleks- och ångerfullt bref till major
Torsson, däri han omständligt redogjorde för sina
förunderliga öden och slutligen utbad sig den älskade
»farfaderns» förlåtelse, hvilken han hoppades, att, såsom
han uttryckte ^ sig, denne »ej skulle neka honom, då
Gud själf tycktes hafva gjort det, i det han i
engelsmännen sändt honom ett par beskyddare, hvilka
omfattade honom med en godhet, en frikostighet och en
välvilja, som endast kunde förliknas med den han
fordom rönt på Trudvang.» Ett bref till Gefion bifogades
äfven, i hvilket han gaf fritt lopp åt sin Svärmande
förtjusning öfver allt det undransvärda han sett och
upplefvat.

Läsaren skall snart få läsa ett utdrag af Torssons
svar på detta bref och få se resultaten af detsamma.

Sigurd, som fann sig lugnad af medvetandet af,
att han utplånat någon del af sin skuld, ägnade sig
nu med fördubblad ifver åt sin sköna konst, hvari han
handleddes af de skickligaste mästare, som engelsmännen
anskaffat honom. Hvad han i sitt bref sagt om dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/3/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free