Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Major Torsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
kom detta sig däraf, att hvad Grekland mest behöfde,
men mest saknade, just var penningar, dem fursten
icke ansåg vara att försmå.
»Och nu, min furste, sedan vi blifvit ense», sade
hertiginnan med ett tjusande småleende, »tillåter ni
mig att lyda ert för en stund sedan gifna råd att
’stiga ned’.»
Hon skyndade förbi den kärleksdruckne, halft
be-sinningslöse Sigurd, utan att gifva honom en blick;
men nedkommen i kajutan, reglade hon hastigt dörren,
kastade sig sedan på knä och utbrast i en flod af tårar,
under det hon i förtviflan vred sina händer.
Det var visserligen en mäktig strid mellan tvenne
motsatta makter, som nu föregick inom den högsinnade,
men ömma, stolta, men passionsfulla italienskans själ.
Det var en sommarafton, skön som man endast
får skåda den under Greklands himmel. Sakta gungadt
af en lätt västanvind, syntes ett stolt skepp närma sig
viken vid Påträs. Detta skepp var Salamis, det otåligt
afväntade Salamis, som nu ändtligen hunnit sitt mål
och till Greklands hjältesöner medförde de vapen, efter
hvilka många tappra armar hittills fåfängt hade blifvit
sträckta.
På skeppets akterdäck stod furst Mavrokordatos
inbegripen i ett lifligt samtal med hertiginnan, Sigurd
och den unge officer, af hvilken den förstnämnda lånat
sin dräkt.
Hertiginnans ögon voro med ett svärmande uttryck
fästa på den allt tydligare framskymtande kusten.
»Ja, min hertiginna», sade furst Mavrokordatos,
»där ser ni nu det arma, sargade Greklands fastland.
Den grå randen där till vänster, och hvilken tyckes
liksom uppstiga ur hafvet, utgör murarna till
Misso-longhi, som vi med skäl kalla Greklands hjärta; ty så
länge vi förmå att bibehålla denna viktiga plats, kunna
vi djärft trotsa öfvermakten. Hvad Kom är för
italienaren, är Missolonghi för oss: en helig stad; ty ända
från begynnelsen af detta krig bar den allena förblifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
