Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Major Torsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
pad för att härå en sådan prydnad! Koin, Sigurd!
sätt dig här, här vid min sida! Låtom oss glömma
hvad som stundar! Är det ej nog, då vi veta, att detta
ögonblick är vårt, vårt, min Sigurd! min älskade?»
De tjusande toner,, med hvilka dessa ord utsädes,
och ännu mera den förunderligt talande blick, hvaraf
de åtföljdes, hade varit tillräckliga att komma den
strängaste stoiska filosof att glömma allt, utom det
närvarande. Huru mycket mera då vår hjälte, vår
unge älskande, hänryckte hjälte!
I samma Ögonblick satt han vid bordet vid sidan
af hertiginnan, som räckte honom en blänkande pokal,
hvarefter hon i en annan endast flyktigt vätte sina
läppar: »Drick, min älskade! drick», hviskade hon,
»af detta ädla vin, som fordom lifvat en Pindarus, en
Anakreon; och när du druckit, så sjung; jag ber dig
därom, min Sigurd; sjung samma obeskrifligt sköna
svenska folkvisa, som jag hörde då . . . då, när jag
såg dig först - himmel!»
Sigurd tömde pokalen och sjöng. Aldrig hade
hans härliga röst klingat ljuf vare, aldrig uttrycksfullare
än denna afton. Aldrig hade hans sköna ansikte synts
mera lifvadt och liksom förklaradt af lycka.
Och hertiginnan?
Hon, liksom Vanadis:
Lyssnande hvilar
- - hvita
Barmen mot bordet,
Brinner och hör.
Det var »Kristallen den fina», Sigurd sjöng;
denna, måhända den yppersta af våra Ijlifliga
folkmelodier.
Visserligen förstod icke hertiginnan de i all sin
enfald innerliga orden, men hon läste deras betydelse
klarare än något språk kan återgifva i Sigurds
smäktande, det ljufvaste hopp förrådande toner och blickar,
synnerligast när han hunnit till slutstrofen:
Min vän, min vän och älskogsblomma!
O, att vi kunde tillsammans komma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
