Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En halfherre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
patron Ordström, skulle hafva fördubblade anledningar
att förklara mig ledsen öfver omständigheternas förfång,
så framt herr fänriken nekade oss sällskaplighetens
del-fående till vederkvickelse efter en tillbringad dag.»
Huru skulle jag väl haft hjärta till att motsätta
mig en så vältaligt framställd önskan i Jag följde.
Vid inträdet i paviljongen såg jag liksom aftonen
förut, huru det stora porlande silfverköket höjde sig
som en konung Öfver de kringstående karafinerna och
glasen.
Brukspatronen och Vingenblixt grepo genast verket
an med tillblandandet af hvar sin väldig whiskytoddy,
under det jag, mera försiktig, åtnöjde mig med
sodavatten och portvin. Denna min måttlighet undgick
dock icke brukspatronens spejande öga: »Drufvan i
obe-mängdt naturtillstånd», yttrade han sig, »har stundom
ett välgörande inflytande på det rent fysiska af vår
mänskliga tillvaro, allt efter omständigheternas kraf,
men försatt med det otillbörliga vattnet förlorar det
genast all lifvande förmåga på själafröjdernas
kringskurna område, efter smaklöshetens inträdande, såsom
en oundviklig följd af all olämplig och naturvidrig
upp-spädning. Men vare det långt ifrån mig, att ej låta
hvar och en fritt följa det magnetiska pekandet af sin
egen smak, såsom en af mänsklighetens oaf ytterligas té
rättigheter i pretentionernas och jämlikhetens tidehvarf.
Skål, mina värdaste herrrar l»
»Ack, ack, en alldeles gudomlig whisky!» utropade
Vingenblixt och smackade med läpparna.
»Ja, är den icke?» svarade brukspatronen med ett
själfförnöjdt leende. »Den kostar också sina modiga
fem riksdaler buteljen, n. b. då hundra tagas på en
gång, men hvad betyder väl detta, då, som jag förut
haft äran att säga, bekvämligheternas och tillbörliga
njutningars förökande, allt efter omständigheternas
tillåtelse, äro en rättighet, om ej rent af en skyldighet af
individen mot samhället, och tvärtom. Då dessutom
denna ovärderliga balsam är mig föreskrifven af
sakkunnige läkares öfverensstämmande utlåtelser, har jag
icke dragit dess dagliga njutande i betänkande, ty man
fängslar hälsan, så att man går förlustig om sjukdomen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
