Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En halfherre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
att vår ovärderlige vän Truls Edvard lämnat oss åt
vårt öde.»
»Ja, för se ja’ trodde la änna, att nådi luttnanten
velie ta lifvet å mek, men sena ja’ nu fått brännevin
ä ja’ la lika katier igen och ä’ la f ar diger å börja
på nutt.»
»Det skola vi också om en timme; men säg mig
först, förträfflige Truls Edvard, om du länge tjänat hos
brukspatron Ohrtström ? »
»Ja’ ä la barnfödder under Dundrafors.»
»Du känner således brukspatronens dotter?»
»Dä va ena frägal Dä ä en liten Guss ängel,
sum ja många tusen gånger har draet i en liten vagn,
då ja’ sum träggålspajke tjänte på harregåln.»
»Godt! men säg oss, redlige Truls Edvard, hvad
vet du om henne mera?»
»Hu heter la Josefina, fast di skäller’na för Fina,
å fin ä hu la oug, änna sum en liten sölkeshare. Hu
ska’ nu snart komma hem, seger di, å ja’ änna glär
mek sum en stolle åt att få träff’na på nutt.»
»Du talar precist som du vore kär i henne»,
sade jag.
»Å, harre Jessus, hour fänriken kan tala! Dä vore
justament likt, dä! Men så möet seger ja’ la, lell, att
um hu befallte mek hoppa rakt i strömmen ve
Dundrafors, så gjole ja’t la, på evige fläcken lell. Faen vete
hellia hour dandarninge laje (fule) Ohrtströmmen har
kunna fått sek ena så däjeli dåtter, för di båa ä la
sum da’ å natt, lell. Dä har ja7 ofta haft mina
funda-menter på, och um ja’ sulle tro hva’ mor mi sa’, inna
hu do? så ...»
»Och hvad sade mor din?» frågade jag.
»Dä hvasken vell eller törs jag säga, för hu ura’
(yrade) å va änna spretter rasanne, stackars kräket,
inna hu kolade å.»
Vid dessa ord reste Truls Edvard sig upp under
förebärande, att han måste hämta sin jacka, som han
hängt i ett träd ett stycke därifrån.
Vår middag fortsattes ännu en god stund med
samma utomordentligt goda aptit. Till Vingenblixts
beröm måste jag omnämna, att han icke smakade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
