- Project Runeberg -  Samlade berättelser / Tredje delen /
251

(1900-1901) Author: Wilhelm von Braun With: Carl Schubert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En familj på landet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

251

från hvars spets man kunde se Stora Slagestads
väldiga borg.

»Hvad sjutton och sju till är det här?» ropade
kapten Helge och stötte den bredvid honom sittande
tyste amerikanarn i sidan. Ȁr mor Maja alldeles
rasandel Det lyser ju, som vore hela slottet af eld.
Se bara, hur det strålar ur alla fönster.»

Så tankfull och nedslagen den unga fänriken än
var, kunde han dock ej undvika att dela kaptenens
förundran öfver denna präktiga illumination, så stridande
mot hans förståndiga fasters hushålls vanor. »Och tornet,
farbrorl» ropade han, mot sin vilja hänförd, »se, huru
skönt det speglar sig i den lugna sjön, omgifvet med
en krans af kulörta lampor. Hvad i Guds namn
betyder detta?»

»Det var en förskräcklig gumma att slå på för ett
par sådana stackare som vi», sade kaptenen och skakade
lindrigt på hufvudet; »men hon visar åtminstone smak
i sin galenskap, och det ursäktar mycket. Vet du,
hvad detta är för ett sakramentska’ spektakel, Karlsson?»
frågade han därefter kusken.

»Jag vet ingenting, herr kapten», stammade denne.

»Det förstår sig! Det var också dumt af mig att
fråga; men kör nu bara på etter värre, så skall jag
väl snart få veta det.»

Vagnen nästan flög fram och höll tio minuter
därefter framför stora trappan, som belystes af
mare-challer, men ingen enda lefvande varelse syntes på
densamma. Kaptenen greps af en nästan smärtsam
häpenhet eller beklämning, ty det var första gången
han efter sina otaliga resor icke vid ankomsten blifvit
välkomnad af någon bland sina älskade. Han störtade
uppför trappan och in i den höga, hvälfda och rikt
upplysta förstugan, men äfven denna var tom. Åtföljd
af den lika bestörte amerikanarn, skyndade han nu
upp i första våningen och öppnade dörren till en salong,
där familjen vanligtvis plägade uppehålla sig. Äfven
där fanns ingen, men så mycket mera häpnade han
öfver den snart sagdt furstliga lyx, med hvilken detta
rum i hast blifvit omskapadt. De dyrbaraste turkiska
mattor, tjocka sidengardiner, stora, gnistrande kristall-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/braunber/3/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free