Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En familj på landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
kronor, höga trymåer och rikt förgyllda möbler nästan
bländade hans ögon. Men han tycktes nu plötsligt
besinna sig och sade helt lugnt till sin brorson: »Fasligt
grant, det här, min käraste gossel Brukspatronen har
riktigt slagit på stort och har haft fan så brådtom
på köpet, då han icke underrättat mig om det minsta,
hvilket ingalunda varit ur vägen, det kan jag säga den
herrn. Men jag ger hans grannlåt så många som flyga
och fara. Mor Maja och mina flickor äro tusen gånger
vackrare att se på än allt det här bjäfset; men det
ser, Gad straffe mig! nästan ut, som han äfven
förvandlat dem till guld, då de icke låta höra af sig.
Hvar kunna de vara, och hvad betyder allt det här
fjäsket? Sannerligen, man kan bli tokig för mindre.
För första gången i mitt lif begriper jag icke min hustru.»
»Jag tyckte mig i förstugan höra något buller från
riddarsalen», sade unga Helge ängsligt; »kanske äro
de där.»
»Vi skola se efter», var kaptenens korta svar, i
det han gick ut och närmade sig dörren midt emot,
som ledde till denna sal. Han lade örat till låset . . .
där var tyst . . . tyst som i en graf. »Ingen där heller,
tror jag», hviskade han; »men icke förty ...» och i
detsamma vred han om låset. Dörren gick upp -
och han blef stående på tröskeln, betagen af både
undran och beundran öfver den syn, som här
framställde sig för hans blickar.
Stora, gammalmodiga stolar voro uppställda i en
halfcirkel på det inlagda golfvet i den med gyllenläder
nyss beklädda salen. På dessa stolar sutto alla hans
älskade, från hans maka ända ned till lilla Maria,
iklädda de rikaste högtidsdräkter och med gnistrande
juveler i sina lockar. Men på en stol vid den älskliga
»mor Majas» sida, och med hennes hand i sin, såg
han en mager, gråhårig man, hvilkens drag han fåfängt
bemödade sig att igenkänna. Han kastade en hastig,
frågande blick på sin brorson, men denne stod som
förstenad med vidt uppspärrade ögon, hvilka voro fästa
på en lång, vacker ung man, som tagit plats bredvid
den lycksaligt leende Hanna, mot hvars bländande
hvita axel han ömt lutade sitt hufvud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
