Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regementspastorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
att han ämnade gagna sitt nya fädernesland genom
vidsträckta fabrikers anläggande, hvartill han sattes i
stånd genom sin och sin pupills ansenliga förmögenhet.
Men under det han talade om dessa sina vidtutseende
planer, fästes Hannas öga med ett sorgligt uttryck
på hans sjukliga, utmärglade ansikte, som tycktes
förkunna, att de svårligen skulle komma att gå i
fullbordan.
Då Ragnar under samtalets gång kom att nämna,
att han alldeles förgätit att anmoda någon af sina
Stockholms-vänner att anskaffa honom något passande
rum, utan tvangs att efter sin framkomst springa
omkring för att efterhöra ett sådant, ljusnade Gabrielis
ansikte, och han sade: »Låt icke detta bekymra er, min
herre l Enligt den ritning, som man tillsändt mig på
det af mig inköpta hus, lärer därstädes finnas omkring
femtio boningsrum, af hvilka jag ej velat uthyra ett
enda, förrän jag själf fått välja mina hyresgäster. Det
står er fritt att bland dem utse, hvilka som behagar
eder, och det skulle göra mig ett hjärtligt nöje, om
jag därmed kunde bevisa er en liten återtjänst för all
er artighet och godhet mot oss, främlingar.»
Ragnar kastade en glad, frågande blick på Hanna.
Hon rodnade därvid af angenäm öfverraskning och
gjorde en lätt böjning på sitt förtjusande hufvud,
hvilken tydligen innebar ett hjärtligt: »välkommenl» Mera
behöfdes icke för att komma den unge mannen att
med tacksamhet antaga det välvilligt gjorda tillbudet.
»Vi få då, som jag hoppas, tillfälle att se
hvarandra oftare», sade Gabrieli; »ty ert redan visade ädla
uppförande är mig en borgen, att ni icke försmår
umgänget med en jude, som dock tror sig kunna
uppskatta vänskapen lika högt som någon af er
trosbekännelse; och den omständigheten, att ni är den förste,
som visat mig något deltagande på en främmande jord,
skall alltid å min sida blifva i tacksam åminnelse
bevarad.»
Oktober månad med dess sorgliga löffällmng hade
redan inträdt. Ragnar/ som ännu fortfor att vistas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
