Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fostersonen och fosterdottern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
möter tillhanda med några upplysningar angående
landtbruket, i hvilket man tror mig vara en »förfärlig
bjässe», som Kellgren säger om Dumbom. Jag anser
mig emellertid skyldig att lyda kallelsen, men från
Stockholm reser jag till Uppsala för att träffa dig. Har
du då förslösat allt, hvad jag nu sänder dig, har du
då ej tagit din examen, så räkna ej mera på min
kärlek.
Din innerligt tillgifne
Zacharias af Gödzell.
P. S. Tro mig, min älskade gosse, att det kostar
bra mycket på mig att skrifva sådana ord till dig.
Blif nu stursk och visa mig, att jag haft orätt uti att
skrifva slikt. Detta är min högsta önskan. Gud
välsigne dig! l!»
Bittra voro de tårar, som jag utgöt under
genomläsandet af detta bref, så fullt af både kärlek och hotelser.
»Äfven han föraktar mig nu», tänkte jag, »men jag
vill följa hans uppmaning och blifva stursk.» Därpå
reste jag mig upp och nedlade den nyss erhållna stora
penningesumman i min byrå med fast föresats att däraf
icke begagna en enda styfver, utan hellre genom
försäljande af mitt ur och några nipper draga mig fram
under dessa tre månader, vid hvilkas slut min dom
skulle falla.
Förunderligen styrkt genom mitt beslut att
hädanefter sträfva till det goda, af klädde jag mig nu och
föll snart i en ljuf sömn, sådan som endast den
lyckliga ungdomen kan hafva den.
Morgonen därpå, så snart uppasserskan eldat, satt
jag vid den så länge förgätna boken, och därmed
fortfor jag ihärdigt vecka ut och vecka in. Min dörr
blef oafbrutet stängd för besökande kamrater, När
jag så hållit ut vid pass en månad, erhöll jag
genom min uppasserska en bjudning på té hos fröken,
min värdinna. Att denna icke afslogs, följer af sig
själft, och jag spratt till af glädje, då jag betänkte,
att jag nu skulle få återse den sköna Ingeborg,
hvilken alltsedan den olycksaliga aftonen sorgfälligt
undvikit mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
