Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fostersonen och fosterdottern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Utan förmåga att säga ett ord, kysste jag min fars
hand, drog honörn med mig genom dörren och införde
honom, som förundrad, men villigt lät sig ledas, till
fröken, hvilken nu som bäst höll på att gifva Ingeborg
en lektion i något af de lefvande språken.
Fröken och Ingeborg reste sig upp, äfven i sin
ordning icke obetydligt förundrade.
»Min fosterfar», stammade jag.
»Det fägnar mig att se er, min herre», svarade
fröken med sin fina takt, »äfvensom det fägnar mig
att en gång muntligen få gratulera er att hafva en så
kärleksfull och värdig fosterson.»
Min fosterfar bugade sig ödmjukt och kastade
därefter en lång, pröfvande blick på den blygt rodnande
Ingeborg.
»Mina värdaste damer», sade han sedan, »min
själfsvåldige herr fosterson har på ett oartigt sätt infört
mig hit, utan att jag sannerligen visste, hvarthän jag
fördes. Detta gifver mig anledning tro, att han är en
nära bekant här i huset; eljes kunde han icke taga
sig sådana friheter.»
»Er fosterson har så ofta för oss talat om er,
herr Öfverdirektör, att jag nästan anser er för en
gammal bekant», svarade fröken. »Får jag bedja er taga
plats?»
Min fosterfar satte sig tämligen förlägen, under
det jag framgick till Ingeborg och hviskade till henne
några ord, som kommo de skönaste purpurskyar att
uppstiga på hennes friska kinder.
Fröken visste emellertid att snart få samtalet i
gång och förlägenheten att gifva vika.
När slutligen min fosterfar och jag rekommenderat
oss och vi åter inkommit på mina rum, sade den
förre: »Du har god smak, min gosse, en så söt flicka
har jag aldrig sett, men hennes fostermor var äfven
ett magnifikt fruntimmer», tillade han med en lätt suck.
Innan veckans slut voro Ingeborg och jag ett
för-lofvadt par, och vi båda erhöllo vid förlofningen ett
gåfvobref på en större egendom, värd omkring sex tunnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
