Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gardisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
mig vidt och bredt öfver den himmeiskriande orättvisan
i dessa stiftelser; som gifva den äldste sonen allt, men
de yngre intet, samt förklarade på det högtidligaste, och
såsom min heligaste föresats, att en gång i tiden dela
allt med hennes älskade Brynolf. Detta, i förening
med mitt fina galanter!, för hvilket hon ingalunda var
känslolös, underlät icke att småningom på den svaga
kvinnan göra den verkan jag åsyftat. Från köld
öfvergick hon till en beräknad värma, och då jag sedan
låtsade mig vara bländad af hennes skönhet samt
betagen af den djupaste passion, snarare uppmuntrade
än afvisade hos min djärfhet, i hopp att så mycket
säkrare kunna verka för sin sons bästa. En handel
- jag vill icke säga kärlekshandel - begynte således
efter hand, där min styfmors dygd skulle utgöra priset,
mot det, att jag, till hennes sons förmån, afstod mina
rättigheter. Förblindad af egennytta och, som jag tror,
äfven af ren sinnlighet, hade hon varit nog oförsiktig
att gifva mig flerfaldiga skriftliga bevis på det
förhållande, som mellan oss uppstått. Nu triumferade jag.
Nu först var hämndens timme slagen, och jag såg mig
ändtligen i tillfälle att få återgällda alla de lidanden jag
för hennes skull utstått.
Ett möte utsattes till en sen timme, under det
min far i något ärende befann sig i närmaste stad . . .
Men den, som infann sig var - han själf, därtill
uppmanad af mig, genom ett med förvänd stil skrifvet
anonymt bref, hvari jag inneslutit en af hans makas
kärleksbiljetter.
Det uppträde, som nu följde, låter lättare gissa
sig än beskrifvas. Min far, som ännu omfattade sin
maka med den mest svartsjuka kärlek, rasade som en
ursinnig, och endast hans fruktan för att väcka ett
offentligt uppseende hindrade honom från att genast
skilja sig vid den ovärdiga, som åter igen, å sin sida,
med gränslöst raseri insåg, att det var jag, som
öfver-listat henne. Ingen af dem båda vågade dock att öppet
anfalla mig, som, i den hemlighet, hvaraf jag var i
besittning, ägde allt för farliga vapen mot dem. Nog
af, att jag med ett betydligt årligt underhåll skildes
från föräldrahuset, där jag visserligen efterlämnade split
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
