Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förläggarens dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
poetiska uppslukat. Dessa senare kunna liknas vid de
sju magra nöten, som åto upp de feta. Nej, Gud
bevare mig från all poesi!»
»Men det kan finnas skillnad på poesi och poesi»,
invände jag harmsen.
»Medgifves, ehuru detta händer ytterst sällan,
numera. Tiden är icke poetisk, min herre, och våra
poeter likna tiden. Mjuka tjänare, min herre l»
Utan att bevärdiga denne hädiske förnekare af
sångens gudamakter ett ord till svar, skyndade jag på
dörren, sedan jag på honom slungat en förkrossande blick,
som han dock - icke såg. »Låge, eländige sifferkarl!»
tänkte jag för mig själf, »du, som samlat ditt guld på
fattiga snillens bekostnad, du, som frossat af deras
hjärteblod, huru skall du ej blifva betagen af ånger, då mina
sånger flyga land och rike omkring samt lefva på tusende
läppar, i slott och koja! Detta blir min hämnd, en ädel, en
poetisk hämnd.» Tröstad af detta skimrande
framtidsperspektiv, begaf jag mig nu till en annan förläggare, men
erhöll - o, ve! –samma svar, ehuru artigare framsagdt.
Han undskyllde sig med sitt fattade beslut attupphöra med
alla förlagsspekulationer, emedan han under senare tider
gjort alltför stora förluster på de samma (kan tänka!),
men hänvisade mig till en annan, herr B ... som
förlagt flere poetiska arbeten, af hvilka han var en stor
älskare m. m. Bestört öfver denna motsträfvighet från
ett håll, där jag i min inbilskhet endast väntat att få se
bugande ryggar och framräckta händer, tvekade jag
nästan att göra ett ytterligare försök. Mitt sångarmod
höll mig dock ännu uppe, och jag vandrade af till
herr B . . .s’ boklåda, där jag underrättades, att herrn
själf icke var inne, men troligen kunde anträffas i sin
bostad, hvilken uppgafs. Ankommen dit, ringde jag
på en klocka, tamburdörren öppnades, och framför mig
stod en flicka, långt skönare än det ideal, som
föresväfvat mig i mina erotiska sånger, »högbarmad, smärt,
gullhårig» och med det vänligaste leende på de rosiga
läpparna. Betagen af denna himlasyn, stod jag där
flera ögonblick utan att kunna framsäga ett ord, men
med mina tjusta blickar fästa på det sköna anletet,
som snart öferdrogs af den skäraste rodnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
