Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slotterölet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
»Halfva födan, säger du? Tror du då, att vårt
vin är slut? Nej, pass! Så olyckligt har jag ännu
aldrig ställt mig.»
Vid det han sade detta, lyfte han från den lilla
kärran en den allra som näpnaste kantin-unge af
lac-keradt läder, och, öppnande densamma, framtog han
efter hvarandra smör, bröd, ost, medvurst, skinka och
till sistone en stekt kyckling, hvilka samtliga Guds
gåfvor nu bullades upp på en i gräset utbredd Servet.
»Det är min tur i dag att hafva hand om
matsäcken; var således så allt för god, min herre. Hvad
befallés af alla dessa ’schene rarieteten’?»
»Jag tror, att jag håller mig till det redbaraste,
till fläsket», sade den svarte och skar sig en rätt
hederlig skifva. »Jag har en särdeles stor förkärlek
för fet mat och känner mig ofta frestad att med den
utsvultne bonden önska, att hela mitt lif igenom få
’äta flott, dricka flott och . . . ligga i flott’.»
»Ha, ha! en verkligen ganska naturlig önskan för
den, hvilken, liksom du, är en kyrkans man. Och på
rörig mat är ju dessutom ett glas portvin ganska
hälsosamt, eller hur?»
»Det var just dit jag ville komma», skämtade den
svarte och utsträckte sin hand mot den silfvertumlare,
som hans reskamrat fyllt ur en fyrkantig, slipad
kristall-flaska, hämtad ur ett af de trenne rummen för
våtvaror, som befunnos i kantinen. »Gesundheit, bror
Sten! Du är i sanning en ypperlig proviantmästare.
Men hvar i all världen har du skaffat dig detta goda
vin ifrån? I går åtminstone, som var min skaffare-dag,
voro vi alldeles tapprunna, det minns jag.»
»Och jag vill minnas, att vi nästan alltid äro i
detta olyckliga predikament, då du har med
vinskänks-sysslan att göra. Du är icke praktisk som jag, det
är saken, min bror. Ser du, jag fick mina flaskor
fyllda och hade gärna fått tredubbelt så mycket, om
jag velat, af den gamla rika änkefriherrinnan, hos
hvilken vi i natt hade kvarter.»
»Af henne? Omöjligt! Hon satt där ju så stel och
tyst som en mumie i sin stora länstol, och jag fruktar
nästan, att hon ansåg oss för ett par landstrykare,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
