Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slotterölet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
Just som han kom ut på trappan, svängde den
stora vagnen fram, höll stilla därintill, och ut hoppade
tvenne unge män, den ene klädd i en utmärkt elegant
civil dräkt, den andre i prydligt prästerlig, båda på
samma gång fattande hvar sin af patronens händer,
som de varmt tryckte.
»För tusan! Du är ju min artist, min magister!»
ropade patronen, icke litet förbluffad. »Hvad vill detta
säga?»
»Allt har sin riktighet, min bästa patron»,
hviskade Sten, »och örn ni tillåter oss stiga in, vill
jag genast aflägga en nöjaktig förklaring öfver, att
vi icke denna gång komma resande med hund och
till fots.»
»Ja, min själ, tarfvar icke detta förklaring», svarade
patronen med sin vanliga fryntlighet. »Var’ så goda,
mina metamorfoserade herrar.»
Patronen införde dem härmed i sitt eget rum, där
Sten, fattande hans hand, med det ädlaste uttryck i
sitt vackra ansikte, sade:
»Hos en så öppen och förträfflig man som ni,
min herre, har jag först att af bed j a min stora
förbrytelse att under diktadt namn och yrke intränga i ert
gästfria hus; dock vågar jag hoppas att vinna er tillgift,
då jag närmare fått förklara de orsaker, som förmådde
mig därtill ...»
Och nu omtalade han för patronen, hvad vi redan
veta, sin af gjorda afsmak för ett giftermål i stora
världen, där han, såsom uteslutande landtbrukare, ej
kunde hoppas att finna en passande »matmor» för så
många underhafvande; sin fruktan att erhålla en flickas
bifall endast i följd af bördens och rikedomens
företräden; sin önskan att i första rummet blifva älskad
för sin egen skull, och sist sitt beslut att till detta
ändamåls vinnande företaga en vandring genom långt
från hans hem aflägsna provinser, för att därstädes,
okänd och under en fattig artists antagna roll, söka
att vinna hvad som var nödvändigast för hans lefnads
lycka.
»Länge», tillade han, rodnande, »var denna resa
fruktlöss, och jag började redan tvifla på klokheten i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
