Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reseminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
sig på detta sätt endast för att väcka uppseende, liksom
den där engelsmannen, hvilken för samma ändamåls
vinnande midsommardagen gick öfver Norrbro i
vargskinnsfrack, korta, hvita byxor samt en svart och en
hvit silkesstrumpa. Vi kalla dessa brokiga
mecklenburgska lejon för våra killar, och som kille alltid drar
det sämsta kortet med sig, har äfven den gamle ryssen
varit nog dåraktig att lägga sig till en dylik
pajas-kostym. För Öfrigt ligga här bara tyskor och tyskar,
bland dessa senare några demagogiska studenter med
skäggiga banditfysionomier och långt benadt hår å la
Johannes evangelisten eller å la svensk skålknalle, för
att taga en dem mera värdig förebild. De arma
fästningskandidaterna äro förfärligt stora i orden, men
örn-keligt små på jorden> som man säger. De prata om
»Geistesfreiheit, Tyrannenjoch und Vaterland», utan att
ens veta hvad »Freiheit und Vaterland» är. Tysken
liar icke något fädernesland; ergo kan han ej heller få
någon frihet, utan måste bära tyrannens ok lika
tålmodigt som oxen sina horn. Tyskland liknar ett
sönderslaget lerfat, som man sedan sökt lappa ihop. Men
hur man än m’å kitta och sinka, går det genast sönder
vid första försök att lyfta det. Endast den store
general-sinkaren Napoleon hade möjligen kunnat sammanfoga
de trettioåtta bitarna till ett helt, men detta ville
tyskarna i sin förstockade blindhet icke tillåta och därför
må de nu också - som de må. De olika
trosbekännelserna göra äfven sitt till för att hindra de nya idéernas
framgång, och trots de olyckliga demagogernas
sang-viniska förhoppningar vågar jag nästan påstå, att
Förr skall svart bli hvitt
Än Tyskland fritt.
Men jag ber tusen gånger om förlåtelse! Jag har
här plötsligen kommit in på ett fält, där jag hvarken
trifves eller är hemmastadd, nämligen det politiska, som
också är bra otacksamt både att plöja och så. Jag
hoppar därför genast öfver diket till tyskorna, som stå där
borta så »tvärsäkert» på fötter, stora som potatisland
och småle så »niedlich, lieblich und wunderschön.»
Om någon skulle fråga mig, hvad en tyska är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
