Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trädgårdsflickan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
ståndet, och det tycktes nästan, som hon med sina
läppar lätt vidrörde en därpå afbruten stängel.
»Hvad nu, Malin? Jag tror du plockar insekter nied
truten i stället för med labben?» ljöd en skrattande
röst på något afstånd från henne.
Den vackra trädgårdsflickan, som vi hädanefter
också vilja kalla Malin, gaf till ett förfärligt utrop,
liksom hon blifvit Öfverraskad under något olofligt
förehafvande. Därefter hastigt lugnande sig, sade hon icke
utan att en viss förtrytelse låg i hennes röst: »Hvad
du alltid bär dig otympligt åt, Erik! Att skrämma
mig sal Och hvilka ord du sedan nyttjar! Labb och
trut - fy! - jag börjar att skämmas för dig...»
»Å, gör dig icke så förbåldt fin, min fästmö lilla.
Vi äro bondfolk båda två, och från samma by på
köpet, och jag talar nu, som jag gjorde då, när du gaf
mig din tro; hvarken bättre eller sämre.»
»Ja, det var då, det», svarade Malin med en suck.
»Hvad menar du med det, min tös?» frågade
Erik ifrigt.
»Å, ingenting just.»
»Men nog tycker jag, att du blifvit bra full af
konster och fukter på en tid. Det är orätt af dig, skall
jag säga, ty du har ändå ingen bättre vän än jag.
Men det var i alla fall en olycka att vi skulle
kornma till detta satans slott, för den stora lönens
skull, gunås! som vi, fatti’ stackare så väl behöfde för
att kunna sätta bo, Bättre hade det varit, om vi på
mycket sämre villkor släpat oss fram med
trädgårdsarbete på herregården hemma, än här, där alla
människor gå och gapa på dig och göra dig alldeles kollrig.
Men kungen vill ha vackert folk omkring sig - det
var just regalt olyckan det, och det skär mej i
själen, för se nog är det bra att vara vacker, men . . .
men ...»
»Men du pratar bara dumheter», afbröt honom
Malin med ett lätt slag af sin hand. »Kom i stället
och hjälp mig här, det är bättre, det.»
»Det var just mitt ärende, Malin lilla», sade den
lätt försonade Erik. »Det är också brådtom, för se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
