Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvita frun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
18:de oktober» skrifver han . . . Förunderliga
sammanträffande . . . det är ju min födelsedag . . . Ack!
jag börjar frukta, att det blir en olycksdag . . . Ännu
en gång: o, den som finge dö! ...
En månad därefter.
Min goda Karolina! Jag fortsätter nu först mitt
dumma, tokiga bref från »fängelset», ehuru jag ofta
tänkt att bränna upp det. Men det hade varit evig
synd, om du ej fått skratta däråt lika hjärtligt som
jag och min . . . men, pytt! fick du veta’t? . . . Jag
vill icke »gå händelserna i förväg», som det står i de
välsignade romanerna. . Hör därför nu, på förnuftig
prosa, fortsättningen och slutet af mitt romantiska
äfventyr!
»O, den som finge dö!» - slutade jag sist. Det
var en bra enfaldig önskan! - Nej, aldrig har jag
velat lefva hellre än nu, sedan jag ur romanvärlden
kommit in i den verkliga. Tro mig, denna är tusen
gånger bättre än Eugene Sue & konsorter kunna
drömma om i sin befängda filosofi. Men nu, utan vidare
preludier, till . . . den »Hvita frun».
Nå väl, jag klädde mig omsorgsfullt, efter den
»onämnde räddarens» gifna ordres. Det gick bra nog,
ehuru jag saknade kammarjungfru, och när jag
framför spegeln anställde den slutliga generalmönstringen,
hade jag icke skäl till att vara annat än nöjd med
min lilla dumma person. Visserligen var jag ovanligt
blek, men denna blekhet öfverensstämde ju förträffligt
med den rol, jag snart skulle spela, och gjorde mitt
utseende dessutom så mycket intressantare. Den där
kransen af myrten och immorteller klädde mig
oförlikneligt, och jag kunde icke annat än beundra den
verkliga »Hvita fruns» smak.
Jag vill icke uppehålla dig med alla de
barnsligheter jag tänkte, innan det förfärliga tolfslaget ljöd;
men hvad jag ännu icke kan begripa, är det, att ej
fjället redan då föll från mina ögon. Till mitt beröm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>