Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvita frun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
så djupt förorättade . . . Du kan icke mena, hvad du
säger, Gösta.»
»Jo, min själ, gör jag icke det. Och dessutom,
huru orimligt är icke alltsamman! Huru lösligt hänger
det icke i hop! hvilken slipprig moral innehåller det
icke!»
»Jag återigen anser hvarenda händelse
motiverad», var mitt svar. »Det kunde omöjligt ske på annat
sätt ... Det är Guds finger . . .»
»Nämn aldrig Gud och en fransk romanskrifvare
på samma gång, Amanda!» sade Gösta allvarligt. »Men
du går kanske så långt i din blindhet, att du anser
denna och dylika berättelser för sanna P»
»Ja, hvarför icke? och jag skulle ingenting högre
önska än att en gång själf få upplefva någonting dylikt,
ty jag har verkligen länge sedan hunnit att ledsna vid
de odrägligt enformiga hvardagshändelserna, utan
ringaste lyftning, utan en gnista af poesi ...»
»Nå väl, du skall få det!» ropade Gösta leende,
»du skall få det; du har mitt löfte därpå.»
»Nu lofvar du mer, än du kan hålla?»
»Skola vi slå vad?»
»Topp! men om hvad?»
»En kyss, till exempel ...»
»Må göra!»
»Och botad skall du med detsamma blifva för
dina romangriller,, det lofvar jag äfven, ehuru kuren
möjligen kan komma att blifva sträng», sade Gösta,
skrattande.
Vi började nu att tala om andra ämnen, och jag
kom sedan aldrig att tänka på det vad jag ingått.
Men nu var det så, att Gösta, tillsammans med
den muntra tant Greta och hennes »gubbe», redan
hade uppgjort den argaste komplott såväl mot mina
romaner som mot mitt - hjärta. Gösta hade nyss
förut efter en släkting ärft en stor landtegendom, som
låg i vår väg. Men detta visste icke jag. Där skulle
han nu mottaga oss som värd på vår återresa och med
detsamma fira sin förlofning med mig, till hvilket
han erhållit bifall af min far, som äfven lofvat att
infinna sig därstädes på bestämd dag. Litande på min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
