Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nye öfversten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nye öfversten.
Utkast.
En grådaskig, kall och regnig majdag för några år
sedan såg det mäkta bedröfligt ut på
Knäfvelsta-hed, Rummelborgs regementes sänka exercisplats. Det
var icke brist på människor, som gjorde taflan
bedröflig; tvärtom såg man en betydlig mängd af
mustaschprydda »skapelsens herrar», denna gång för det mesta
bestående af underofficerare och korporaler, i täta
grupper samlade utanför de fladdrande tältluckorna, där
de under sorglig tystnad, annars så ovanlig på en
inryckningsdag, frusna och genomvåta betraktade de
åkdon, som från olika håll ställde sin brådskande fart
åt heden till, nedför de omgifvande höjderna. De
hade också skäl att köra friskt på, de goda trotjänarna
uppe i backarna, ty klockan var nära två e. m. och
samlingen till befälsmötet var utsatt till kl. tre. Den
ena officern efter den andra anlände äfven till det
uppslagna, genomdränkta lägret och möttes där
maskinmässigt af en korporal, som förut blifvit anbefalld att
passa på. Här kröp en korpulent kapten ur en
gammalmodig, skrällande sufflett-vagn med tvenne nygjorda
hjul och såg medlidsamt på sina små, stubbsvansiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
