Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Barns-ölet - Jägaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men, o, hvad är ättika, myrra och galla,
Mot kyssen, som gjorde af fasa mig stel!
Jag rysningar kände, så hemska och kalla,
Som hade jag famnat den blekblåa Hel.
Förkrossad mitt hufvud mot bröstet jag fällde
Och väntade döden med hvarje sekund.
Jag hörde omkring mig hur kyssarna smällde,
Frotterade ifrigt min bleknade mund.
Därefter det bjöds båd’ konfekter och viner,
Men jag var ej mänska att smaka på det.
Som Marius grät på Kartagos ruiner,
Vid tanken på mumiens läppar jag grät.
»Hur smakade kyssen, den brinnande heta?»
Så frågade värden försmädligt; »hvaba?»
»Vet!» – svarte jag – »kungar man aldrig bör reta,
Om ock blott en krona af socker de ha.»
»Hm!» mumlade gubben; och jag grep till hatten,
Men afskedet var så hjärtinnerligt kallt.
Förfärliga drömmar jag hade om natten,
Och maran mig red uti frökens gestalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
