Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Ett bidrag till kvinnornas historia. Sann händelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De kommo till Ystad, och kärleken dref
Den ene att hämta sin kärestas bref.
Och samma en längtan den andre betvang;
Han snabbt som ett skvaller till postmästarn sprang.
De båda fått löften i afskedets stund
Att få sig en runa på fosterländsk grund.
Ej heller huldinnorna svikit dem här;
För båda en rosenröd dufpost det är.
Och brefven de öppna, utropande: Ack!
Med blickar, som smälta det rodnande lack.
»Hur söt! hur förtjusande är ej min mö!
Hon svär för mig ensamt att lefva och dö!»
Så jublar den ene med hjärtat i brand
Och fattar i glädjen kamraten i hand.
»Men hvilka koncepter den sötungen har!
Och se! hvilken handstil, bland fruntimmer rar!»
»För fan! hvad den liknar min flickas! – se här!
Ett körsbär det andra ej likare är.»
»I sanning! – det var ju rätt narraktigt det!
Men, himmel! hvad ser jag – min Emmas signet?»
»Hvad? Emma! det heter min flicka också!» –
Och rosende brefvet ur handen föll då.
Den andre tar upp det; men snart var det släppt.
»O, Herre min Gud! det är samma – koncept!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
