Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Jona's monolog i hvalfiskens buk - Belägringskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och Nin’ves torn jag skönja kan i söder,
Och ergo måste jag ej vara döder ...
Den, som begriper detta, han är god!
Hur kom jag väl utur den salta flod?
Men se på den! på hvalen, där vid stranden,
Som vältrar i sitt blod och slår i sanden.
Ah! je comprends, – jag legat i hans buk
Och han »utsprutat» mig, när han blef sjuk.
Och medges får väl äfven, att en knif
Är skarpast ibland alla vomitiv.
Jag vill förkunna dessa undertingen,
Men säkert skall jag blifva trodd af – ingen,
Det är så vanligt. Men till Nineve
Vill jag i alla fall mig nu bege,
Samt ömsa kläder där och bot predika,
Att skinn de skola ömsa, ormar lika.
Farväl, herr hvalfisk, tack för godt kvarter!
Men skälm är jag, om dit jag kommer mer.
Var lagom glupsk, din best, på kräsligheter
Och sluka ej en annan gång profeter!
(Går.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
