Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - En kammarjungfrus memoirer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den änkan hade ock en son,
Som löjtnant var vid flottan.
Att passa honom var jag mån
Och villig, öfvermåttan ...
– Men att tiga är min lag,
Och jag säger intet, jag.
Ack, aldrig fanns så söt offser!
Han sett så många länder,
Men ville ändå jämt se fler,
Som ofta nog det händer.
– Men att tiga är min lag,
Och jag säger intet, jag.
Men ack! från mamma snart till sjös
Han for, att göra nytta.
Där stod jag vackert, stackars tös!
Och fick i förtid flytta.
– Men att tiga är min lag,
Och jag säger intet, jag.
Om sjömän jag från denna stund
Ej fått de bästa tankar;
Se’n flickan väl de satt på grund,
De fly och lyfta ankar.
– Men att tiga är min lag,
Och jag säger intet, jag.
Nu bruka fruar utaf ton
Att föda, men ej nära;
En liten greflig, späd person
Jag fick vid bröstet bära.
– Men att tiga är min lag,
Och jag säger intet, jag.
Den unga grefvens höga far
Med barnet jämt beställde;
Dock tror jag nästan mig det var,
Som denna ömhet gällde.
– Men jag skvallrar aldrig, jag,
Ty att tiga är min lag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
