Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Till fäderneslandets räddare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till fäderneslandets räddare.
Hvad förmultnadt är, skall ramla.
TEGNÉR.
I noble herrar och riddersman,
Som räddat Sverge nu om igen!
Hvem skulle eder väl kunna klandra?
Det ena storverket på det andra
I staplen, liksom titaner, opp.
Och Sverges ära och Sverges hopp,
De unga löjtnanter, samteliga,
Med själfuppoffring sig ädelt viga,
Väl ej åt krig, som är ett fördärf.
Men i dess ställe åt statens värf,
Och lugnt bestå de hvar bitter pröfning
I vettets dräpande vapenöfning.
Och kammarherrarna alla se’n,
Med gyllne byxor kring smala ben,
Hur modigt trotsa de skämtets gyckel!
De vilja dö för sin granna nyckel
Och för sitt dyrbara adelskap:
Allt hvad de räddat ur björnars gap.
Hur sällt det land, där fem hundra män
En million kunna trotsa än,
Och dra i härnad emot reformer
I sina brokiga uniformer!
Hvar finns på jorden så många ljus.
Som på vårt dråpliga riddarhus,
Med sina Stolpar och sina Stjernor
Och sina Räfvar och kloka hjärnor V
Ack, hur upplyftande att dem se,
När de så sitta på bänkarne,
Med hattar på sig! (Det skall väl vara
Att dölja bristen på hufvu’n bara,
Och är en gammal, »högloflig» sed,
Som uti hållstugor brukas med.)
Där ser man gräddan utaf nationen,
Där ser man folk af den goda tonen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
