Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dikter af skämtsamt slag. I. Lyriska af blandade arter - Till fäderneslandets räddare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som stampa, liksom de hofvar fått,
När ordet »jämlikhet» namnes blott.
Det ordet kan ej en ädling höra,
Och därvid växer rätt månget öra,
Så att det skjuter ur hatten ut,
Långt innan talet har nått sitt slut ....
De »ädle» tycka, att rätt och sanning
Ar en besynnerlig sammanblandning.
De vilja valspråket ändradt hå
Till Gud och adeln, som låter bra
Och skulle folkets förtröstan straffa –
Men hvad har Gud att med adeln skaffa?
HAN är den endaste adelsman
Och vill ej veta af någon ann’.
Men se dem blott, hur med stolta sinnen
De kråma sig öfver sina minnen
Samt tro sig jämngoda med Banér
Och Oxenstjerna och många fler.
Likt dem de hafva ju landet räddat,
Ty djupt i grafven de hafva bäddat
Det där »representationsförslag»,
Som var »åt helvete, blankt» – och jag
Och alla ofrälsta tacka eder,
I tappre män, utaf ärftlig heder,
Som räddat oss från så många kval:
Från »bondregering», från »fria val»,
Hell eder, hjältar, som tamt vår yra!
I kunnen skrifva »att fyrtifyra,
Med mörksens ufvar[1] uti förbund,
I räddat staten att gå i grund».
Det är för vackert! men vågor hvälfva
Ännu – och tänken uppå er själfva!
Ja, gören det, tappre riddersman,
Ty annars går det för djäfvulen.
Det är ej rådligt så där att stångas
Och hå en vilja emot så mångas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
