Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fem våningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Se, hur hans gråa ögon glöda
Ur sina djupa hålor fram!
Hans magra kinder bli så röda,
Som i ett njutningshaf han sam;
Med guld han nu sin hunger stillar,
Han äter nu sitt aftonmål.
När mynt på mynt ur handen trillar,
Då frossar han af – klangen, snål.
O, Mammons träl! Hur kan du hafva
Så litet kött, så mycket gull?
Hur kan du all din själ begrafva
I djupet af ett trångt schatull?
Ditt lefnadslopp skall ock fullbordas;
En gång du bort från skatten dör,
Och att den ej med dig får jordas,
Väl arfvingarna sörja för.
Så nyttja då det pund du äger,
Och mot dig själf barmhärtig var!
Men hvilken dårskap nu jag säger!
I blicken läser jag ditt svar:
»Om själfva saligheten vore
Till salu för ett ringa pris,
Jag hellre ned till Orcus fore,
Än köpte mig till paradis.»
Andra våningen.
Jag i den »stora världen» är,
Jag kommit bland de höga,
Hvad rikdom, glans och prakt, som här
Förblandar ljuft mitt öga.
Hvad skimmer sprides kring gemaket
Från kronor af kristall i taket!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
